Garuḍa–Śakra Saṃvāda and the Retrieval of Amṛta (गरुड–शक्र संवादः अमृत-अपहरण-प्रसङ्गः)
रजांसि मुकुटान्येषामुत्थितानि व्यधर्षयन् । ततस्त्राससमुद्धिग्न: सह देवै: शतक्रतुः । उत्पातान् दारुणान् पश्यन्नित्युवाच बृहस्पतिम्,बहुत-सी धूलें उड़कर देवताओंके मुकुटोंको मलिन करने लगीं। ये भयंकर उत्पात देखकर देवताओं-सहित इन्द्र भयसे व्याकुल हो गये और बृहस्पतिजीसे इस प्रकार बोले
rajāṁsi mukuṭāny eṣām utthitāni vyadharṣayan | tatas trāsasamuddhignaḥ saha devaiḥ śatakratuḥ | utpātān dāruṇān paśyann ity uvāca bṛhaspatim ||
रजांसि मुकुटान्येषामुत्थितानि व्यधर्षयन् । ततस्त्राससमुद्धिग्नः सह देवैः शतक्रतुः । उत्पातान् दारुणान् पश्यन्नित्युवाच बृहस्पतिम् ॥
कश्यप उवाच
When ominous signs arise and fear spreads, the proper response is to seek guidance from wisdom and dharmic counsel (here, Bṛhaspati) rather than act impulsively; even powerful leaders must steady themselves and consult the learned.
A violent disturbance raises dust that soils the gods’ crowns; seeing dreadful portents, Indra (with the other gods) becomes alarmed and turns to Bṛhaspati to ask what these signs mean and what should be done.