Previous Verse
Next Verse

Shloka 11

Bhārgava-Stuti and Kṛṣṇa’s Vara

Devotional Hymn and Boon to the Bhargava

वसिष्ठ उवाच स्तुत्वैवं जामदग्न्यस्तु विरराम ह तत्परम् / विज्ञाताखिलतत्त्वार्थो हृष्टरोमा कृतार्थवत्

vasiṣṭha uvāca stutvaivaṃ jāmadagnyastu virarāma ha tatparam / vijñātākhilatattvārtho hṛṣṭaromā kṛtārthavat

वसिष्ठ उवाच—एवं स्तुत्वा जामदग्न्यः तत्परं विरराम ह। विज्ञाताखिलतत्त्वार्थः हृष्टरोमा कृतार्थवत्।

vasiṣṭhaḥVasiṣṭha
vasiṣṭhaḥ:
Karta (कर्ता)
TypeNoun
Rootvasiṣṭha (प्रातिपदिक)
FormPuṃliṅga (m.), Prathamā (Nom.), Ekavacana; proper noun
uvācasaid
uvāca:
Kriyā (क्रिया)
TypeVerb
Root√vac (धातु)
FormLiṭ-lakāra (Perfect), Prathama-puruṣa (3rd), Ekavacana; parasmaipada
stutvāhaving praised
stutvā:
Pūrvakāla-kriyā (पूर्वकालक्रिया)
TypeVerb
Root√stu (धातु)
FormAbsolutive (ktvānta), avyaya-kṛdanta; ‘having praised’
evamthus
evam:
Prakāra (प्रकार)
TypeIndeclinable
Rootevam (अव्यय)
FormAvyaya; manner adverb
jāmadagnyaḥJāmadagnya (Paraśurāma)
jāmadagnyaḥ:
Karta (कर्ता)
TypeNoun
Rootjāmadagnya (प्रातिपदिक)
FormPuṃliṅga (m.), Prathamā (Nom.), Ekavacana; patronymic (Paraśurāma)
tubut/then
tu:
Sambandha (सम्बन्ध)
TypeIndeclinable
Roottu (अव्यय)
FormNipāta; contrastive particle
virarāmaceased/stopped
virarāma:
Kriyā (क्रिया)
TypeVerb
Rootvi-√ram (धातु)
FormLiṭ-lakāra (Perfect), Prathama-puruṣa (3rd), Ekavacana; parasmaipada
haindeed/forsooth
ha:
Sambandha (सम्बन्ध)
TypeIndeclinable
Rootha (अव्यय)
FormNipāta; narrative particle
tat-parambeing intent on that
tat-param:
Kriyā-viśeṣaṇa (क्रियाविशेषण)
TypeAdjective
Roottad (प्रातिपदिक) + para (प्रातिपदिक)
FormNapuṃsakaliṅga (n.), Dvitīyā (Acc.), Ekavacana; samāsa: tasmin param (intent on that) used adverbially
vijñāta-akhila-tattva-arthaḥknower of the meaning of all truths
vijñāta-akhila-tattva-arthaḥ:
Viśeṣaṇa (विशेषण)
TypeAdjective
Rootvi-√jñā (धातु) + akhila (प्रातिपदिक) + tattva (प्रातिपदिक) + artha (प्रातिपदिक)
FormPuṃliṅga (m.), Prathamā (Nom.), Ekavacana; bahuvrīhi: vijñātaḥ akhila-tattvārthaḥ yena (who has known the meaning of all principles)
hṛṣṭa-romāwith bristling hairs (in joy)
hṛṣṭa-romā:
Viśeṣaṇa (विशेषण)
TypeAdjective
Roothṛṣṭa (प्रातिपदिक/kridanta) + roman (प्रातिपदिक)
FormPuṃliṅga (m.), Prathamā (Nom.), Ekavacana; bahuvrīhi: hṛṣṭāni romāṇi yasya (whose hairs stood on end)
kṛta-arthavatas one who has attained his aim
kṛta-arthavat:
Viśeṣaṇa (विशेषण)
TypeAdjective
Rootkṛta (प्रातिपदिक/kridanta) + artha (प्रातिपदिक) + vat (प्रत्यय)
FormAvyaya-like adjective, Puṃliṅga (m.), Prathamā (Nom.), Ekavacana; ‘as if fulfilled in purpose’