Previous Verse
Next Verse

Shloka 145

उमामहेश्वरव्रतं—पञ्चाक्षरमन्त्रस्य माहात्म्यं, न्यासः, जपविधिः, सदाचारः, विनियोगः

शुद्धान्नं स्निग्धम् अश्नीयात् संस्कृतं चाभिमन्त्रितम् भोक्ता शिव इति स्मृत्वा मौनी चैकाग्रमानसः

śuddhānnaṃ snigdham aśnīyāt saṃskṛtaṃ cābhimantritam bhoktā śiva iti smṛtvā maunī caikāgramānasaḥ

Que ele coma alimento puro, preparado com saudável unção, devidamente apurado e santificado por mantra. Recordando: “O próprio Śiva é o que frui”, que se alimente em silêncio, com a mente recolhida num só ponto.

śuddha-annaṁpure food
śuddha-annaṁ:
snigdhamunctuous/wholesome (with ghee, nourishing)
snigdham:
aśnīyātshould eat
aśnīyāt:
saṁskṛtamproperly prepared/refined according to rule
saṁskṛtam:
caand
ca:
abhimantritamconsecrated by mantra (made sacred through recitation)
abhimantritam:
bhoktāthe enjoyer/consumer
bhoktā:
śivaḥLord Śiva (Pati, the Lord)
śivaḥ:
itithus
iti:
smṛtvāremembering/keeping in mind
smṛtvā:
maunīobserving silence
maunī:
caand
ca:
ekāgra-mānasaḥone whose mind is one-pointed/collected
ekāgra-mānasaḥ:

Suta Goswami (narrating Shiva-puja observances to the sages of Naimisharanya, preserving an earlier Shaiva teaching)