पम्पादर्शनम्
Vision of Lake Pampā and the Turn toward Sugrīva
अरविन्दोत्पलवतीं पद्मसौगन्धिकायुताम्।।3.75.14।।पुष्पिताम्रवणोपेतां बर्हिणोद्घुष्टनादिताम्।तिलकैर्बीजपूरैश्च धवैश्शुक्लद्रुमैस्तथा।।3.75.15।।पुष्पितैः करवीरैश्च पुन्नागैश्च सुपुष्पितैः।मालतीकुन्दगुल्मैश्च भाण्डीरैर्निचुलैस्तथा।।3.75.16।।अशोकैस्सप्तपर्णैश्च केतकैरतिमुक्तकैः।अन्यैश्च विविधैर्वृक्षैः प्रमदामिव भूषिताम्।।3.75.17।।समीक्षमाणौ पुषपाढ्यं सर्वतो विपुलद्रुमम्।कोयष्टिकैश्चार्जुनकैश्शतपत्रैश्च कीरकैः।।3.75.18।।एतैश्चान्यैश्च विहगैर्नादितं तु वनं महत्।ततो जग्मतुरव्यग्रौ राघवौ सुसमाहितौ।।3.75.19।।तद्वनं चैव सरसः पश्यन्तै शकुनैर्युतम्।
aravindotpalavatīṃ padmasaugandhikāyutām || 3.75.14 ||
puṣpitāmravaṇopetāṃ barhiṇodghuṣṭanāditām |
tilakair bījapūraiś ca dhavaiḥ śukladrumais tathā || 3.75.15 ||
puṣpitaiḥ karavīraiś ca punnāgaiś ca supuṣpitaiḥ |
mālatīkundagulmaiś ca bhāṇḍīrair niculais tathā || 3.75.16 ||
aśokaiḥ saptaparṇaiś ca ketakair atimuktakaiḥ |
anyaiś ca vividhair vṛkṣaiḥ pramadām iva bhūṣitām || 3.75.17 ||
samīkṣamāṇau puṣpāḍhyaṃ sarvato vipuladrumam |
koyaṣṭikaiś cārjunakaiḥ śatapatraiś ca kīrakaiḥ || 3.75.18 ||
etaiś cānyaiś ca vihagair nāditaṃ tu vanaṃ mahat |
tato jagmatur avyagrau rāghavau susamāhitau || 3.75.19 ||
tad vanaṃ caiva sarasaḥ paśyantau śakunair yutam |
ସେମାନେ କମଳ ଓ ଉତ୍ପଳରେ ପରିପୂର୍ଣ୍ଣ, ପଦ୍ମ-ସୁଗନ୍ଧରେ ବ୍ୟାପ୍ତ ସରୋବର ଓ ତାହାର ବନପ୍ରଦେଶକୁ ଦର୍ଶନ କଲେ; ପୁଷ୍ପିତ ଆମ୍ରବନରେ ଶୋଭିତ ଏବଂ ମୟୂରମାନଙ୍କ ନାଦରେ ଗୁଞ୍ଜିତ। ତିଲକ, ବୀଜପୂର (ସିଟ୍ରନ), ଧବ ଓ ଶ୍ୱେତଛାଲ ବୃକ୍ଷ; ପୁଷ୍ପିତ କରବୀର ଓ ସୁପୁଷ୍ପିତ ପୁନ୍ନାଗ; ମାଳତୀ-କୁନ୍ଦ ଗୁଲ୍ମ, ଭାଣ୍ଡୀର ଓ ନିଚୁଳ; ଅଶୋକ, ସପ୍ତପର୍ଣ୍ଣ, କେତକ, ଅତିମୁକ୍ତକ ଓ ଅନ୍ୟାନ୍ୟ ବିବିଧ ବୃକ୍ଷରେ ସେ ଅଞ୍ଚଳ ସର୍ବତ୍ର ଭୂଷିତ—ଯେପରି ଅଲଙ୍କୃତ ପ୍ରମଦା। ସର୍ବଦିଗରେ ପୁଷ୍ପାଢ୍ୟ, ବିଶାଳ ବୃକ୍ଷରେ ପରିପୂର୍ଣ୍ଣ ଏହି ମହାବନ କୋୟଷ୍ଟିକ, ଅର୍ଜୁନକ, ଶତପତ୍ର ଓ କୀରକ (ଶୁକ) ଆଦି ଅନେକ ପକ୍ଷୀଙ୍କ ନାଦରେ ନାଦିତ ଥିଲା। ଏହାକୁ ଦେଖୁଥିବା ଦୁଇ ରାଘବ ଅବ୍ୟଗ୍ର ଓ ସୁସମାହିତ ହୋଇ ଆଗକୁ ଗଲେ; ପକ୍ଷୀଯୁକ୍ତ ସରୋବରତଟର ବନକୁ ନିରୀକ୍ଷଣ କରୁଥିଲେ।
Rama reached the Matanga lake which he could see from a distance and bathed in it.
Dharma is shown as mental steadiness: even amid sensory beauty and wilderness sounds, the righteous remain composed and continue their duty-driven path.
Rāma and Lakṣmaṇa traverse the Pampā lakeside forest; the poet elaborates the flora and fauna to set the sacred, serene stage for upcoming encounters.
Self-control and equanimity—‘avyagra’ and ‘susamāhita’ portray the brothers as unshaken, focused, and ethically grounded.