Sāttvika-vṛtta-kathana (Brahmā on the Conduct of Sattva) — Chapter 38
उपेक्षा ब्रह्मचर्य च परित्यागश्न सर्वश: | निर्ममत्वमनाशीष्ट्वमपरिक्षतधर्मता
vāyudeva uvāca | upekṣā brahmacaryaṃ ca parityāgaś ca sarvaśaḥ | nirmamatvam anāśiṣṭvam aparīkṣata-dharmatā || viśvāsaḥ lajjā titikṣā tyāgaḥ pavitratā ālasya-rahitatā komalatā moha-abhāvaḥ prāṇiṣu dayā paiśunya-avarjanam harṣaḥ santoṣaḥ agarvitā vinayaḥ sadvṛttam śānti-karmaṇi śuddha-bhāvena pravṛttiḥ uttamā buddhiḥ āsakti-vimokṣaḥ jagad-bhogeṣu udāsīnatā brahmacaryam sarva-tyāgaḥ nirmamatā phala-kāmanā-rahitatā dharmasya nirantara-pālanam—etāni sarvāṇi sattva-guṇasya kāryāṇi ||
ବାୟୁଦେବ କହିଲେ—ଉପେକ୍ଷା, ବ୍ରହ୍ମଚର୍ଯ୍ୟ ଓ ସର୍ବଥା ତ୍ୟାଗ; ନିର୍ମମତା, ଫଳାକାଙ୍କ୍ଷାର ଅଭାବ ଓ ଧର୍ମରେ ଅଚଳ ଧୃତି; ବିଶ୍ୱାସ, ଲଜ୍ଜା, ତିତିକ୍ଷା, ଦାନଶୀଳତା, ପବିତ୍ରତା, ଆଳସ୍ୟରହିତତା, କୋମଳତା, ମୋହରହିତତା; ପ୍ରାଣୀମାତ୍ର ପ୍ରତି ଦୟା, ପରନିନ୍ଦା/ଚୁଗୁଲି ତ୍ୟାଗ, ହର୍ଷ, ସନ୍ତୋଷ; ଗର୍ବହୀନ ବିନୟ, ଶିଷ୍ଟାଚାର, ସଦ୍ବ୍ୟବହାର; ଶାନ୍ତିକର୍ମରେ ଶୁଦ୍ଧ ଭାବରେ ପ୍ରବୃତ୍ତି, ଉତ୍ତମ ବୁଦ୍ଧି, ଆସକ୍ତିମୁକ୍ତି, ଜଗତ୍ଭୋଗ ପ୍ରତି ଉଦାସୀନତା; ସଂଯମ, ସର୍ବତ୍ୟାଗ, ଅପରିଗ୍ରହ, ନିଷ୍କାମତା ଓ ଧର୍ମର ନିରନ୍ତର ପାଳନ—ଏସବୁ ସତ୍ତ୍ୱଗୁଣର ଲକ୍ଷଣ ଓ କାର୍ଯ୍ୟ।
वायुदेव उवाच
The verse lists ethical and psychological traits—self-restraint, non-possessiveness, purity, compassion, humility, detachment, and acting without craving results—as the defining manifestations of sattva-guṇa (the quality of clarity and goodness) and urges steady adherence to dharma.
Vāyudeva is speaking as a teacher, characterizing sattva by enumerating its observable virtues, thereby guiding the listener toward a sattvic way of life grounded in renunciation, peace-oriented conduct, and continuous righteousness.