HomeUpanishadsYogatattvaVerse 5
Previous Verse
Next Verse

Verse 5

Yogatattva

तेषां मुक्तिकरं मार्गं मायाजालनिकृन्तनम् । जन्ममृत्युजराव्याधिनाशनं मृत्युतारकम् ॥ नानामार्गैस्तु दुष्प्रापं कैवल्यं परमं पदम् । पतिताः शास्त्रजालेषु प्रज्ञया तेन मोहिताः ॥५-६॥

तेषाम् । मुक्तिकरम् । मार्गम् । मायाजाल-निकृन्तनम् । जन्म-मृत्यु-जरा-व्याधि-नाशनम् । मृत्युतारकम् ॥ नाना-मार्गैः । तु । दुष्प्रापम् । कैवल्यम् । परमम् । पदम् । पतिताः । शास्त्र-जालेषु । प्रज्ञया । तेन । मोहिताः ॥५-६॥

teṣāṃ muktikaraṃ mārgaṃ māyājāla-nikṛntanam | janma-mṛtyu-jarā-vyādhi-nāśanaṃ mṛtyu-tārakam || nānā-mārgais tu duṣprāpaṃ kaivalyaṃ paramaṃ padam | patitāḥ śāstra-jāleṣu prajñayā tena mohitāḥ ||5–6||

Bagi mereka ada jalan yang membawa pembebasan, yang memutus jala māyā; melenyapkan kelahiran, kematian, tua dan penyakit, serta menyeberangkan melampaui maut. Namun keadaan tertinggi—kaivalya, kedudukan paling luhur—sukar dicapai melalui banyak jalan; mereka terjatuh ke dalam jala kitab-kitab, lalu akal budi mereka diperdaya olehnya.

For them, [there is] a path that brings liberation, that cuts through the net of māyā—destroying birth, death, old age, and disease, and ferrying one beyond death. Yet the supreme state, kaivalya, is hard to attain by many paths; they have fallen into nets of scriptures, deluded thereby in their understanding.

Mokṣa/kaivalya; critique of mere textual entanglement; māyā-cutting liberating pathMahavakya: Aligns indirectly with ‘ahaṃ brahmāsmi’/‘ayam ātmā brahma’ by implying liberation is attained through direct realization that transcends death, not through proliferating conceptual routes; emphasizes immediacy over scholasticism.Krishna YajurvedaChandas: Anuṣṭubh (śloka)