Previous Verse
Next Verse

Shloka 26

धूम्राक्षप्रेषणम्

The Dispatch of Dhūmrākṣa

रथैःकवचिनस्त्वन्येध्वजैश्चसमलङ्कृतैः ।सुवर्णजालविहितैःखरैश्चविविधाननैः ।।6.51.26।।हयैःपरमशीघ्रैश्चगजैश्चैवमदोत्कटैः ।निर्ययुर्नैरृतव्याघ्राव्याघ्राइवदुरासदाः ।।6.51.27।।

rathaiḥ kavacinas tv anye dhvajaiś ca samalaṅkṛtaiḥ |

suvarṇa-jāla-vihitaiḥ kharaiś ca vividhānanaiḥ ||6.51.26||

hayaiḥ parama-śīghraiś ca gajaiś caiva madotkaṭaiḥ |

niryayur nairṛta-vyāghrā vyāghrā iva durāsadāḥ ||6.51.27||

Yang lain, bersenjata zirah dan berhias panji-panji, mara dengan rata; rata itu ditarik keldai berwajah aneh yang diselubungi jala emas. Dengan kuda yang amat pantas dan gajah yang mabuk musth, para “harimau dalam kalangan Rākṣasa” itu maju, sukar dihampiri laksana harimau sebenar.

वृक-सिंह-मुखैःwith wolf- and lion-faces
वृक-सिंह-मुखैः:
Karaṇa (करण)
TypeAdjective
Rootवृक (प्रातिपदिक) + सिंह (प्रातिपदिक) + मुख (प्रातिपदिक)
Formतृतीया-विभक्ति, बहुवचन; द्वन्द्वः (वृक-मुखैः सिंह-मुखैः च)
युक्तम्yoked
युक्तम्:
Karma (कर्म)
TypeAdjective
Rootयुज् (धातु)
Formभूतकृदन्त (क्त), नपुंसकलिङ्ग, द्वितीया-विभक्ति, एकवचन; रथम् विशेषयति
खरैःwith donkeys
खरैः:
Karaṇa (करण)
TypeNoun
Rootखर (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, तृतीया-विभक्ति, बहुवचन
कनक-भूषणैःadorned with gold ornaments
कनक-भूषणैः:
Karaṇa (करण)
TypeAdjective
Rootकनक (प्रातिपदिक) + भूषण (प्रातिपदिक)
Formतृतीया-विभक्ति, बहुवचन; तत्पुरुषः (कनकस्य भूषणानि येषाम्)
आरुरोहmounted
आरुरोह:
Kriyā (क्रिया)
TypeVerb
Rootआ+रुह् (धातु)
Formलिट्, प्रथमपुरुष, एकवचन, परस्मैपद
रथम्chariot
रथम्:
Karma (कर्म)
TypeNoun
Rootरथ (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, द्वितीया-विभक्ति, एकवचन
दिव्यम्splendid
दिव्यम्:
Karma (कर्म)
TypeAdjective
Rootदिव्य (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, द्वितीया-विभक्ति, एकवचन; रथम् विशेषयति
धूम्राक्षःDhumraksha
धूम्राक्षः:
Karta (कर्ता)
TypeNoun
Rootधूम्राक्ष (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा-विभक्ति, एकवचन
खर-निःस्वनःwith donkey-like braying sound
खर-निःस्वनः:
Karta (कर्ता)
TypeAdjective
Rootखर (प्रातिपदिक) + निःस्वन (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा-विभक्ति, एकवचन; तत्पुरुषः (खरवत् निःस्वनः यस्य)

The dreadful Rakshasas set out roaring like rain clouds armed with different kinds of weapons, like tridents, darts, maces, spears, iron bars, rods, even clubs, spears and slings, arrows in thousands.

R
Rākṣasas (nairṛtāḥ)
C
Chariots
H
Horses
E
Elephants
B
Banners (dhvaja)

FAQs

The verse depicts splendor and military might; dharma reflection: external grandeur (gold, banners, armies) is not a sign of righteousness—right conduct and truth (satya) are the true measures.

A large, well-equipped rākṣasa detachment rides out with chariots, horses, and elephants to confront the enemy.

Courage and aggressiveness in battle (valor as a capability), set within an adharma-aligned campaign.