Previous Verse
Next Verse

Shloka 4

Vidyā–Avidyā and the Twenty-Fifth Principle

Sāṃkhya–Yoga Clarification

एवं तस्य प्रवृत्तस्य नित्यमेवानुपश्यत: । रागद्वेषौ विवर्धेते हानित्यत्वमपश्यत:,इस प्रकार प्रवृत्तिमार्गमें रहकर वह नित्य ही उन वस्तुओंको देखता है, किंतु उनकी अनित्यताकी ओर उसकी दृष्टि नहीं जाती; इसलिये उसके मनमें इनके प्रति राग और द्वेष बढ़ने लगते हैं

evaṁ tasya pravṛttasya nityam evānupaśyataḥ | rāga-dveṣau vivardhete hānityatvam apaśyataḥ ||

Apabila seseorang terus berada pada jalan kegiatan lahiriah dan sentiasa memandang objek-objek indera, namun gagal melihat ketidakkekalan mereka, maka nafsu suka (rāga) dan benci (dveṣa) semakin membesar dalam dirinya. Dengan mengabaikan sifat sementara, minda terikat oleh suka dan tidak suka, bukan dipimpin oleh kebijaksanaan.

एवम्thus, in this manner
एवम्:
TypeIndeclinable
Rootएवम्
तस्यof him/that
तस्य:
TypePronoun
Rootतद्
FormMasculine/Neuter, Genitive, Singular
प्रवृत्तस्यof one engaged/active (in worldly activity)
प्रवृत्तस्य:
TypeAdjective
Rootप्रवृत्त
FormMasculine/Neuter, Genitive, Singular
नित्यम्always, constantly
नित्यम्:
TypeIndeclinable
Rootनित्य
एवindeed, just
एव:
TypeIndeclinable
Rootएव
अनुपश्यतःhe keeps observing/looking at
अनुपश्यतः:
TypeVerb
Rootअनु + √पश् (पश्यति)
FormPresent, Third, Singular, Parasmaipada
रागattachment, passion
राग:
Karta
TypeNoun
Rootराग
FormMasculine, Nominative, Singular
द्वेषौaversion/hatred (two: attachment and aversion as a pair)
द्वेषौ:
Karta
TypeNoun
Rootद्वेष
FormMasculine, Nominative, Dual
विवर्धेतेgrow, increase
विवर्धेते:
TypeVerb
Rootवि + √वृध् (वर्धते)
FormPresent, Third, Dual, Atmanepada
हानित्यत्वम्impermanence
हानित्यत्वम्:
Karma
TypeNoun
Rootअनित्यत्व
FormNeuter, Accusative, Singular
अपश्यत्did not see
अपश्यत्:
TypeVerb
Root√पश् (पश्यति)
FormImperfect, Third, Singular, Parasmaipada

पराशर उवाच

पराशर (Parāśara)