Previous Verse
Next Verse

Shloka 64

क्षुपस्य विष्णुदर्शनं, वैष्णवस्तोत्रं, दधीचविवादः, स्थानेश्वरतीर्थमाहात्म्यं

इत्युक्त्वा दर्शयामास स्वतनौ निखिलं मुनिः तं प्राह च हरिं देवं सर्वदेवभवोद्भवम्

ityuktvā darśayāmāsa svatanau nikhilaṃ muniḥ taṃ prāha ca hariṃ devaṃ sarvadevabhavodbhavam

Setelah berkata demikian, sang muni memperlihatkan seluruh kenyataan dalam tubuhnya sendiri. Lalu ia berbicara kepada Hari, Dewa yang ilahi, sumber darinya wujud semua para dewa muncul.

itithus
iti:
uktvāhaving spoken
uktvā:
darśayāmāsacaused to be seen/revealed
darśayāmāsa:
sva-tanauin his own body
sva-tanau:
nikhilamthe whole, entire (universe/totality)
nikhilam:
muniḥthe sage
muniḥ:
tamto him/that one
tam:
prāhasaid, spoke
prāha:
caand
ca:
harimHari (Vishnu)
harim:
devamthe god, the luminous divinity
devam:
sarva-devaof all gods
sarva-deva:
bhavabecoming, existence, manifestation
bhava:
udbhavamorigin, arising, source
udbhavam:

Suta (narrating an internal episode involving a sage addressing Hari/Vishnu)