Previous Verse
Next Verse

Srimad Bhagavatam — Saptama Skandha, Shloka 21

Nṛsiṁhadeva Appears from the Pillar and Slays Hiraṇyakaśipu

मीमांसमानस्य समुत्थितोऽग्रतो । नृसिंहरूपस्तदलं भयानकम् ॥ १९ ॥ प्रतप्तचामीकरचण्डलोचनं स्फुरत्सटाकेशरजृम्भिताननम् । करालदंष्ट्रं करवालचञ्चल क्षुरान्तजिह्वं भ्रुकुटीमुखोल्बणम् ॥ २० ॥ स्तब्धोर्ध्वकर्णं गिरिकन्दराद्भ‍ुत- व्यात्तास्यनासं हनुभेदभीषणम् । दिविस्पृशत्कायमदीर्घपीवर- ग्रीवोरुवक्ष:स्थलमल्पमध्यमम् ॥ २१ ॥ चन्द्रांशुगौरैश्छुरितं तनूरुहै- र्विष्वग्भुजानीकशतं नखायुधम् । दुरासदं सर्वनिजेतरायुध- प्रवेकविद्रावितदैत्यदानवम् ॥ २२ ॥

mīmāṁsamānasya samutthito ’grato nṛsiṁha-rūpas tad alaṁ bhayānakam pratapta-cāmīkara-caṇḍa-locanaṁ sphurat saṭā-keśara-jṛmbhitānanam

Bulu di tubuh-Nya putih seperti sinar bulan; lengan-Nya terbentang ke segala arah bagaikan barisan tentera, dan kuku-Nya sendiri menjadi senjata. Bhagavān yang sukar didekati dan tidak terkalahkan itu menghalau para daitya-dānava dengan śaṅkha, cakra, gadā, padma serta senjata-senjata semula jadi yang lain.

stabdha-ūrdhva-karṇamwith stiff, upright ears
stabdha-ūrdhva-karṇam:
Viśeṣaṇa (विशेषण/Qualifier)
TypeAdjective
Rootstabdha (√stambh, क्त-कृदन्त) + ūrdhva + karṇa (प्रातिपदिक)
Formकर्मधारय-समास; प्रथमा/द्वितीया एकवचन, नपुंसकलिङ्ग
giri-kandarā-adbhuta-vyātta-āsya-nāsamwith wondrously wide-open mouth and nostrils (like a mountain-cave)
giri-kandarā-adbhuta-vyātta-āsya-nāsam:
Viśeṣaṇa (विशेषण/Qualifier)
TypeAdjective
Rootgiri + kandarā + adbhuta + vyātta (√yam/√tan?; ‘vyātta’ from √yam ‘to open’ in usage, क्त-कृदन्त) + āsya + nāsā (प्रातिपदिक)
Formबहुपद-समास (कर्मधारय-प्रधान: ‘अद्भुतं व्यात्तं आस्यं नासा च’); प्रथमा/द्वितीया एकवचन, नपुंसकलिङ्ग
hanu-bheda-bhīṣaṇamterrifying with (its) split jaws
hanu-bheda-bhīṣaṇam:
Viśeṣaṇa (विशेषण/Qualifier)
TypeAdjective
Roothanu + bheda + bhīṣaṇa (प्रातिपदिक)
Formतत्पुरुष-समास (‘हनुभेदेन भीषणम्’); प्रथमा/द्वितीया एकवचन, नपुंसकलिङ्ग
diviin the sky
divi:
Adhikaraṇa (अधिकरण/Location)
TypeNoun
Rootdiv (प्रातिपदिक)
Formसप्तमी (Locative/7th), एकवचन, स्त्रीलिङ्ग (द्यौः/दिव्)
spṛśat-kāyamwhose body touched the sky
spṛśat-kāyam:
Viśeṣaṇa (विशेषण/Qualifier)
TypeAdjective
Root√spṛś (धातु, शतृ-कृदन्त) + kāya (प्रातिपदिक)
Formउपपद-तत्पुरुष (‘दिवि स्पृशत् कायः’); प्रथमा/द्वितीया एकवचन, नपुंसकलिङ्ग
adīrgha-pīvara-grīvā-uru-vakṣaḥ-sthalamwith a thick neck and broad chest, not long (but massive)
adīrgha-pīvara-grīvā-uru-vakṣaḥ-sthalam:
Viśeṣaṇa (विशेषण/Qualifier)
TypeAdjective
Roota-dīrgha + pīvara + grīvā + uru + vakṣaḥ + sthala (प्रातिपदिक)
Formबहुपद-कर्मधारय-समास; प्रथमा/द्वितीया एकवचन, नपुंसकलिङ्ग
alpa-madhyamamwith a slender waist/middle
alpa-madhyamam:
Viśeṣaṇa (विशेषण/Qualifier)
TypeAdjective
Rootalpa + madhyama (प्रातिपदिक)
Formकर्मधारय-समास; प्रथमा/द्वितीया एकवचन, नपुंसकलिङ्ग
N
Nṛsiṁhadeva

FAQs

This verse highlights Nṛsiṁhadeva’s awe-inspiring, fearsome theophany: ears erect, mouth and nostrils wide, a sky-touching body, a massive chest, and a slender waist—showing divine power manifest to protect the devotee.

Śukadeva presents the Lord’s sudden, unimaginable manifestation as utterly extraordinary—beyond ordinary categories—emphasizing that the Supreme can appear in any form to fulfill His promise of protecting devotion.

Remembering the Lord’s overwhelming protective potency strengthens faith during fear or injustice, encouraging steady bhakti and reliance on divine shelter rather than ego or worldly power.