Sukta 131
स्मरः। नि शीर्षतो नि पत्तत आध्यो३ नि तिरामि ते । देवाः प्र हिणुत स्मरमसौ मामनु शोचतु
smaráḥ | ní śīrṣatás ní pattata ā́dhyò ní tirāmi te | devā́ḥ prá hiṇuta smarám asáu mām ánu śocatu
Smara. Down from the head let it fall; as an overlying burden I drive it down into thee. O Gods, drive forth Smara: let yonder one burn after me.
स्मर (काम)। तो शिरापासून खाली पडो; वरून ठेवलेल्या ओझ्यासारखा मी त्याला तुझ्यात दाबून उतरवितो/उतरविते. हे देवांनो, स्मर पुढे हाका; तो अमुक माझ्यामागे तळमळत जळो, माझ्यासाठी व्याकुळ होवो.
Rishi: Atharvanic/anonymous
Devata: Smara (Kāma); Gods as enforcers
Chandas: Anuṣṭubh-like
{"primary_rasa":"raudra","secondary_rasa":"shringara","emotional_arc":"Forceful implantation → divine enforcement → burning longing.","listener_experience":"A sense of pressing influence; intense, invasive energy.","intensity":8}