Previous Verse
Next Verse

Shloka 12

खरवधः — The Slaying of Khara

Janasthana Battle Climax

नृशंस नीच क्षुद्रात्मन्नित्यं ब्राह्मणकण्टक।यत्कृते शङ्कितैरग्नौ मुनिभिः पात्यते हविः।।।।

nṛśaṃsa nīca kṣudrātman nityaṃ brāhmaṇakaṇṭaka | yatkṛte śaṅkitair agnau munibhiḥ pātyate haviḥ || 3.30.12 ||

ഹേ ക്രൂരൻ, നീചൻ, ക്ഷുദ്രാത്മാവ്—ബ്രാഹ്മണർക്കുള്ള കണ്ഠകം! നിന്റെ കാരണത്താൽ മുനിമാർ സംശയത്തോടെ, ഭീതിയോടെ, അഗ്നിയിൽ ഹവിസ്സ് അർപ്പിക്കുന്നു.

नृशंसO cruel one
नृशंस:
Sambodhana (सम्बोधन)
TypeNoun
Rootनृशंस (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, सम्बोधन-विभक्ति, एकवचन
नीचO vile one
नीच:
Sambodhana (सम्बोधन)
TypeNoun
Rootनीच (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, सम्बोधन-विभक्ति, एकवचन
क्षुद्रात्मन्O petty-souled one
क्षुद्रात्मन्:
Sambodhana (सम्बोधन)
TypeNoun
Rootक्षुद्र (प्रातिपदिक) + आत्मन् (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, सम्बोधन-विभक्ति, एकवचन; समासः—कर्मधारयः (क्षुद्रः आत्मा यस्य)
नित्यम्always
नित्यम्:
Kala-adhikarana (काल-अधिकरण)
TypeIndeclinable
Rootनित्यम् (अव्यय-प्रातिपदिक)
Formअव्यय; काल/नित्यत्व-अव्यय (always)
ब्राह्मण-कण्टकthorn to the brahmins
ब्राह्मण-कण्टक:
Sambodhana (सम्बोधन)
TypeNoun
Rootब्राह्मण (प्रातिपदिक) + कण्टक (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, सम्बोधन-विभक्ति, एकवचन; तत्पुरुषः (ब्राह्मणानां कण्टकः)
यत्-कृतेbecause of whom
यत्-कृते:
Hetu (हेतु)
TypeIndeclinable
Rootयद् (सर्वनाम-प्रातिपदिक) + कृते (कृदन्त: कृत, प्रातिपदिक)
Formअव्ययीभाव-समासः; अव्ययार्थे (because of whom/for whose sake)
शङ्कितैःby the fearful/hesitant
शङ्कितैः:
Karana (करण)
TypeAdjective
Rootशङ्कित (कृदन्त-प्रातिपदिक; शङ्क्/शङ्कय् धातु)
Formपुंलिङ्ग, तृतीया-विभक्ति (Instrumental/करण), बहुवचन; विशेषणम् (मुनिभिः)
अग्नौin the fire
अग्नौ:
Adhikarana (अधिकरण)
TypeNoun
Rootअग्नि (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, सप्तमी-विभक्ति (Locative/अधिकरण), एकवचन
मुनिभिःby sages
मुनिभिः:
Karana (करण)
TypeNoun
Rootमुनि (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, तृतीया-विभक्ति (Instrumental/करण), बहुवचन
पात्यतेis offered/caused to fall
पात्यते:
Kriya (क्रिया)
TypeVerb
Rootपत् (धातु)
Formलट्-लकार (Present), प्रथमपुरुष, एकवचन, आत्मनेपद; कर्मणि-प्रयोग (Passive)
हविःoblation
हविः:
Karma (कर्म)
TypeNoun
Rootहविस् (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, प्रथमा-विभक्ति (Nominative; passive subject), एकवचन

O cruel, mean, vile fellow, you had been always opposing the brahmins who pour oblations in fire under fear.

R
Rāma
K
Khara
B
Brāhmaṇas
M
Munis (sages)
A
Agni
H
Havis (oblations)

FAQs

Protecting sacred practice and the vulnerable is central to dharma: tormenting sages and disrupting yajña is portrayed as a grave moral violation demanding correction.

In the battle context, Rāma indicts Khara for persecuting brāhmaṇas and sages, forcing them to perform rites under fear.

Guardianship of dharma: Rāma acts as protector of ascetics and ritual order against predatory power.