दशशतनयनोछहिं दृश्य बाणे प्रविष्टं निहत इति सुतो मे स्रस्तगात्रो बभूव | जलजकुसुमयोनि: श्रेष्ठभावो जितात्मा त्रिदशपतिमवोचन्मा व्यथिष्ठा जये श्री:
daśaśatanayanocchaiḥ dṛśya bāṇe praviṣṭaṃ nihata iti suto me srastagātro babhūva | jalajakusumayoniḥ śreṣṭhabhāvo jitātmā tridaśapatim avocan mā vyathiṣṭhā jaye śrīḥ |
സഹസ്രനേത്രനായ ഇന്ദ്രൻ ബാണത്തിനുള്ളിൽ സർപ്പം പ്രവേശിച്ചിരിക്കുന്നതു കണ്ടു “എന്റെ പുത്രൻ കൊല്ലപ്പെട്ടു” എന്നു കരുതി അവന്റെ അവയവങ്ങൾ ശിഥിലമായി. അപ്പോൾ കമലജന്മനായ, ശ്രേഷ്ഠസ്വഭാവിയും ജിതാത്മാവുമായ ബ്രഹ്മാവ് ദേവരാജ ഇന്ദ്രനോട് പറഞ്ഞു—“ദേവേശ്വരാ, വ്യഥപ്പെടരുത്; ജയശ്രീ അർജുനനേയ്ക്കാണ്.”
संजय उवाच
Even divine power and anxiety cannot overturn the moral and destined outcome of a dharmic struggle; steadiness of mind (jitātmā) and trust in rightful victory are upheld as virtues.
Indra sees a serpent lodged in an arrow and fears his son has been killed, becoming shaken; Brahmā reassures him that victory will ultimately go to Arjuna.