(देवता और ऋषि आदिके वंशकी नामावली इस प्रकार है--) सर्वभूतनमस्कृत
sarvabhūta-namaskṛtaḥ devāsura-guruḥ acintyaḥ anirdeśyaḥ sarveṣāṃ prāṇa-svarūpaḥ ayoni-jaḥ (svayambhūḥ) jagad-īśvaraḥ pitāmahaḥ bhagavān brahmā; tasya patnī satī sāvitrī devī; vedānāṃ utpatti-sthānaṃ jagat-kartā bhagavān nārāyaṇaḥ; trinetraḥ umāpatiḥ mahādevaḥ; deva-senā-patiḥ skandaḥ; viśākhaḥ; agniḥ; vāyuḥ; prakāśa-prasārakaḥ candramāḥ sūryaś ca; śacī-patiḥ indraḥ; yamarājaḥ; tasya patnī dhūmorṇā; varuṇaḥ gauryā saha; kuberaḥ ṛddhyā saha; saumyā surabhī gauḥ; maharṣiḥ viśravāḥ; saṅkalpaḥ; sāgaraḥ; gaṅgā-ādyā nadyaḥ; marut-gaṇaḥ; tapaḥ-siddhāḥ vālakhilyāḥ ṛṣayaḥ; śrī-kṛṣṇa-dvaipāyanaḥ vyāsaḥ; nāradaḥ; parvataḥ; viśvāvasuḥ; hāhā; hūhū; tumburuḥ; citrasenaḥ; vikhyātāḥ deva-dūtāḥ; mahā-saubhāgya-śālinyaḥ deva-kanyāḥ; divyāpsarasāṃ samūhaḥ—urvaśī, menakā, rambhā, miśrakeśī, alambuṣā, viśvācī, ghṛtācī, pañcacūḍā, tilottamā-ādayaḥ; dvādaśa ādityāḥ; aṣṭau vasavaḥ; ekādaśa rudrāḥ; aśvinī-kumārau; pitaraḥ; dharmaḥ; śāstra-jñānam; tapas-yā; dīkṣā; vyavasāyaḥ; pitāmahaḥ; rātriḥ; dinaṃ; marīci-nandanaḥ kaśyapaḥ; śukraḥ; bṛhaspatiḥ; maṅgalaḥ; budhaḥ; rāhuḥ; śanaiścaraḥ; nakṣatrāṇi; ṛtavaḥ; māsāḥ; pakṣāḥ; saṃvatsaraḥ; vinatā-putraḥ garuḍaḥ; samudraḥ; kadrū-putrāḥ sarpa-gaṇāḥ; śatadruḥ; vipāśā; candrabhāgā; sarasvatī; sindhuḥ; devikā; prabhāsaḥ; puṣkaraḥ; gaṅgā; mahānadī; veṇā; kāverī; narmadā; kulampunā; viśalyā; karatoyā; ambuvāhinī; sarayūḥ; gaṇḍakī; śoṇabhadraḥ; tāmrā; aruṇā; vetravatī; parṇāśā; gautamī; godāvarī; veṇyā; kṛṣṇaveṇā; adrijā; dṛṣadvatī; kāverī; cakṣuḥ; mandākinī; prayāgaḥ; prabhāsaḥ; naimiṣāraṇyam; vimala-sarovaraṃ (viśveśvara-sthānam); kurukṣetraṃ puṇya-tīrtham; uttamaḥ samudraḥ; tapas; dānam; jambū-mārgaḥ; hiraṇvatī; vitastā; plakṣavatī; vedavatī; mālavaḥ; aśvavatī; gaṅgā-dvāraṃ (haridvāraḥ); ṛṣikulyā; samudra-gāminyaḥ puṇyā nadyaḥ; carmaṇvatī; kauśikī; yamunā; bhīmarathī; bāhudā; māhendravāṇī; tridivā; nīlikā; sarasvatī; nandā; aparanandā; mahān hṛdaḥ; gayā; phalgu-tīrtham; dharmāraṇyam (devaiḥ yuktaṃ); deva-nadī; triṣu lokeṣu vikhyātaṃ brahma-nirmitaṃ sarovaraṃ (puṣkara-tīrtham); himavān divyauṣadhi-yuktaḥ; vindhya-giriḥ nānā-dhātu-tīrtha-auṣadha-śobhitaḥ; meruḥ; mahendraḥ; malayaḥ; śveta-giriḥ (rūpya-khanī-yuktaḥ); śṛṅgavān; mandaraḥ; nīlaḥ; niṣadhaḥ; darduraḥ; citrakūṭaḥ; ajanābhaḥ; gandhamādanaḥ; soma-giriḥ; anye ca parvatāḥ; diśaḥ; vidiśāḥ; bhūmiḥ; sarve vṛkṣāḥ; viśve-devāḥ; ākāśaḥ; nakṣatra-graha-gaṇāḥ—ete sadā asmān rakṣantu; ye nāmāni gṛhītāni ye ca agṛhītāni te sarve devā asmān rakṣantu
ഇവിടെ പേരെടുത്തവരും പേരെടുക്കാത്തവരുമായ സർവ്വ ദേവതകളും, ഋഷികളും, ഗന്ധർവരും, അപ്സരസ്സുകളും, പിതൃഗണങ്ങളും, സമുദ്രങ്ങളും, നദികളും, തീർത്ഥങ്ങളും, പർവ്വതങ്ങളും, ദിക്കുകളും, ഭൂമിയും, വൃക്ഷങ്ങളും, ആകാശവും, നക്ഷത്രങ്ങളും, ഗ്രഹഗണങ്ങളും—എപ്പോഴും ഞങ്ങളെ സംരക്ഷിക്കട്ടെ; സർവ്വഭൂതഹിതത്തിൽ നിരതരായിരിക്കട്ടെ.
भीष्म उवाच
The passage teaches that protection and well-being are sought by aligning oneself with dharma—the cosmic and moral order—through reverent remembrance of the divine, the sages, and sacred places. The act of naming (and honoring) these powers is presented as a disciplined, dharmic practice that sanctifies intention and invokes guardianship.
Bhīṣma recites an expansive protective invocation, enumerating major deities, celestial beings, sages, rivers, tīrthas, mountains, and cosmic principles, concluding with a prayer that all named and unnamed divine powers continually protect the listeners.