Adhyāya 240: Indriya–Manas–Buddhi–Ātman — The Inner Hierarchy and Restraint (इन्द्रिय-मनस्-बुद्धि-आत्म-क्रमः)
सर्वस्तत्र स सर्वत्र व्यापकत्वाच्च दृश्यते
sarvas tatra sa sarvatra vyāpakatvāc ca dṛśyate, sattva-saṁsevanād dhīro nidrām ucchettum arhati | vidvān yogake jo kāma, krodha, lobha, bhaya aura pañcamaḥ svapna—ime pañca doṣāḥ—uktāḥ, teṣāṁ pūrṇatayā ucchedaṁ kuryāt | eṣu krodhaṁ śamena (mano-nigrahena) jayet, kāmaṁ saṅkalpa-tyāgena parājayet, tathā dhīraḥ sattva-guṇa-sevanena nidrāyā ucchedaṁ kartum śaknoti | sarvaṁ tasmin ātmani dṛśyate, vyāpakatvāt sa ātmā sarveṣu dṛśyate | ye mahātmānaḥ brāhmaṇāḥ manīṣiṇaḥ mahājñāninaḥ dhairyavantaḥ sarva-prāṇi-hite tatparāḥ, te eva tasya paramātmano darśanaṁ prāpnuvanti ||
ವ್ಯಾಸನು ಹೇಳಿದನು—ಆ ಆತ್ಮನು ಅಲ್ಲಿ ಕೂಡ ಎಲ್ಲೆಡೆ ಕೂಡ ಕಾಣುತ್ತಾನೆ; ಸರ್ವವ್ಯಾಪಕನಾದ್ದರಿಂದ ಎಲ್ಲ ಜೀವಿಗಳಲ್ಲಿಯೂ ಅವನು ಗ್ರಹಣವಾಗುತ್ತಾನೆ. ಸತ್ತ್ವಸೇವನೆಯಿಂದ ಧೀರನು ನಿದ್ರೆಯನ್ನು ಛೇದಿಸಲು ಯೋಗ್ಯನಾಗುತ್ತಾನೆ. ಯೋಗಕ್ಕೆ ವಿಘ್ನವಾಗುವ ಐದು ದೋಷಗಳು—ಕಾಮ, ಕ್ರೋಧ, ಲೋಭ, ಭಯ ಮತ್ತು ಐದನೆಯದು ಸ್ವಪ್ನ—ಇವುಗಳನ್ನು ಮೂಲಸಹಿತ ನಿರ್ಮೂಲ ಮಾಡಬೇಕು. ಕ್ರೋಧವನ್ನು ಶಮದಿಂದ ಜಯಿಸಬೇಕು; ಕಾಮವನ್ನು ಸಂಕಲ್ಪತ್ಯಾಗದಿಂದ ಪರಾಭವಗೊಳಿಸಬೇಕು; ಸತ್ತ್ವಾಭ್ಯಾಸದಿಂದ ಧೀರನು ಸ್ವಪ್ನ-ನಿದ್ರೆಯನ್ನು ನಿವಾರಿಸುತ್ತಾನೆ. ಎಲ್ಲವೂ ಆ ಆತ್ಮನಲ್ಲಿ ದೃಶ್ಯವಾಗುತ್ತದೆ; ಸರ್ವವ್ಯಾಪಕನಾದ್ದರಿಂದ ಆ ಆತ್ಮನು ಎಲ್ಲರಲ್ಲಿಯೂ ಕಾಣುತ್ತಾನೆ. ಮನುಷಿಗಳು, ಮಹಾಜ್ಞಾನಿಗಳು, ಧೈರ್ಯವಂತರು, ಸರ್ವಭೂತಹಿತದಲ್ಲಿ ರತರಾದ ಮಹಾತ್ಮ ಬ್ರಾಹ್ಮಣರೇ ಪರಮಾತ್ಮದರ್ಶನವನ್ನು ಪಡೆಯುತ್ತಾರೆ.
व्यास उवाच
To realize the all-pervading Self, a seeker should remove key yogic obstacles—desire, anger, greed, fear, and dream-bound distraction—by mental restraint (śama), renouncing compulsive intention (saṅkalpa-tyāga), and cultivating sattva; only the wise, patient, and universally benevolent attain vision of the Supreme Self.
Vyāsa instructs on inner discipline in the Śānti Parva context: he explains how the Self is perceived everywhere due to its pervasiveness and prescribes practical methods to overcome mental faults that block yogic insight, concluding that only certain spiritually qualified sages can truly behold the Paramātman.