Sukta 5
ब्रह्मचार्येऽति समिधा समिद्धः कार्ष्णं वसानो दीक्षितो दीर्घश्मश्रुः । स सद्य एति पूर्वस्मादुत्तरं समुद्रं लोकान्त्संगृभ्य मुहुराचरिक्रत्
brahmacā́rye ’ti samídhā samiddháḥ kā́rṣṇaṃ vásāno dīkṣitó dī́rghaśmaśrúḥ | sá sadyá eti pū́rvasmād úttaraṃ samudráṃ lokā́n saṃgṛ́bhya múhur ā́carikrat
In brahmacarya, exceeding kindled with fuel, clad in the dark vesture, consecrated, long-bearded,—he straightway goeth from the former to the further ocean; the worlds he gathereth up, and again and again sets his course in ordered practice.
ಬ್ರಹ್ಮಚರ್ಯದಲ್ಲಿ ಅವನು ಸಮಿಧೆಯಿಂದ ಸಮ್ಯಕ್ ಪ್ರಜ್ವಲಿತನಾಗಿದ್ದಾನೆ; ಕೃಷ್ಣ (ಗಾಢ) ವಸ್ತ್ರ ಧರಿಸಿದವನು, ದೀಕ್ಷಿತನು, ದೀರ್ಘ ದಾಡಿಯವನು. ಅವನು ತಕ್ಷಣವೇ ಪೂರ್ವ ಸಮುದ್ರದಿಂದ ಉತ್ತರ ಸಮುದ್ರದ ಕಡೆಗೆ ಹೋಗುತ್ತಾನೆ; ಲೋಕಗಳನ್ನು ಸಂಗ್ರಹಿಸಿ, ಮತ್ತೆ ಮತ್ತೆ ನಿಯಮಿತ ಆಚರಣೆಯಲ್ಲಿ ತನ್ನ ಪಥವನ್ನು ಸ್ಥಾಪಿಸುತ್ತಾನೆ.
Rishi: Atharvanic tradition
Devata: Brahmacārin / Tapas; implicitly Agni through kindling
Chandas: Triṣṭubh-like
{"primary_rasa":"vira","secondary_rasa":"adbhuta","emotional_arc":"Consecration and containment → sudden expansion → repeated return to ordered practice.","listener_experience":"Courageous steadiness; a sense of being ‘initiated into method’ that can traverse challenges.","intensity":7}