Previous Verse
Next Verse

Shloka 143

Adhyāya 6: Śibira-dvāra-sthita Bhūta-varṇana and Aśvatthāmā’s Śaraṇāgati to Mahādeva

कोशात्‌ समुद्वरर्हाशु बिलाद्‌ दीप्तमिवोरगम्‌ । तब अभश्व॒त्थामाने सोनेकी मूठसे सुशोभित तथा आकाशके समान निर्मल कान्तिवाली अपनी दिव्य तलवार तुरंत ही म्यानसे बाहर निकाली, मानो प्रज्वलित सर्पको बिलसे बाहर निकाला गया हो

kośāt samudvṛtya hāśu bilād dīptam ivoragam | tadā aśvatthāmā śoṇekīṃ muṣṭinā suśobhitām tathā ākāśa-samāṃ nirmala-kāntimatīṃ sva-divyāṃ talavārāṃ tūrṇaṃ myānād udāharat ||

サञ्जयは語った。するとアシュヴァッターマは、鞘から神剣をたちまち抜き放った――空のように澄み、汚れなく、きらめき渡り、確かな握りのために柄は飾られていた――それはまるで、燃え立つ蛇を穴から引きずり出すかのようであった。この比喩は、夜の余燼の中で、怒りと決意が自制を凌駕し、暴力が突如として危険に解き放たれるさまを示す。

kośātfrom the sheath
kośāt:
Apadana
TypeNoun
Rootkośa
Formmasculine, ablative, singular
samudvṛhyahaving drawn out
samudvṛhya:
TypeVerb
Rootsam-ud-√vṛh
Formktvā (absolutive/gerund), parasmaipada (usage)
āśuquickly
āśu:
TypeIndeclinable
Rootāśu
bilātfrom the hole (burrow)
bilāt:
Apadana
TypeNoun
Rootbila
Formneuter, ablative, singular
dīptamblazing, shining
dīptam:
Karma
TypeAdjective
Rootdīpta
Formmasculine, accusative, singular
ivaas if, like
iva:
TypeIndeclinable
Rootiva
uragama serpent
uragam:
Karma
TypeNoun
Rooturaga
Formmasculine, accusative, singular

संजय उवाच

संजय (Sañjaya)
अश्वत्थामा (Aśvatthāmā)
तलवार (sword)
कोश/म्यान (scabbard)
उरग/सर्प (serpent)
बिल (burrow/hole)
आकाश (sky)