Previous Verse
Next Verse

Shloka 57

Aṣṭāvakra–Strī-saṃvāda: Dhṛti, hospitality, and a dispute on autonomy

ततो<परं वनोद्देशं रमणीयमपश्यत । सर्वर्तुभिर्मूलफलै: पक्षिभिश्च॒ समन्वितै:

tato 'paraṃ vanoddeśaṃ ramaṇīyam apaśyata | sarvartubhir mūlaphalaiḥ pakṣibhiś ca samanvitaiḥ ||

Sesudah itu ia melihat hamparan hutan lain yang elok—kaya akan umbi dan buah di segala musim, serta diramaikan oleh burung-burung.

ततःthen, thereafter
ततः:
Adhikarana
TypeIndeclinable
Rootततः (तद्-प्रातिपदिकात् अव्यय)
FormAvyaya
अपरम्another, further
अपरम्:
Karma
TypeAdjective
Rootअपर
FormNeuter, Accusative, Singular
वन-उद्देशम्a region/tract of forest
वन-उद्देशम्:
Karma
TypeNoun
Rootउद्देश (वन-उद्देश)
FormMasculine, Accusative, Singular
रमणीयम्delightful, charming
रमणीयम्:
Karma
TypeAdjective
Rootरमणीय
FormMasculine, Accusative, Singular
अपश्यतsaw
अपश्यत:
TypeVerb
Rootदृश्
FormImperfect (Laṅ), Parasmaipada, 3rd Person, Singular
सर्व-ऋतुभिःwith all seasons
सर्व-ऋतुभिः:
Karana
TypeNoun
Rootऋतु (सर्व-ऋतु)
FormMasculine, Instrumental, Plural
मूल-फलैःwith roots and fruits
मूल-फलैः:
Karana
TypeNoun
Rootफल (मूल-फल)
FormNeuter, Instrumental, Plural
पक्षिभिःwith birds
पक्षिभिः:
Karana
TypeNoun
Rootपक्षिन्
FormMasculine, Instrumental, Plural
and
:
TypeIndeclinable
Root
FormAvyaya
समन्वितैःendowed/filled (with), accompanied by
समन्वितैः:
Karana
TypeAdjective
Rootसमन्वित
FormMasculine, Instrumental, Plural

भीष्म उवाच

B
Bhishma
F
forest tract (vanoddeśa)
R
roots and fruits (mūla-phalāni)
B
birds (pakṣiṇaḥ)