HomeUpanishadsNirvanaVerse 13
Previous Verse
Next Verse

Verse 13

Nirvana

ऊर्ध्वाम्नायः। निरालम्बपीठः। संयोगदीक्षा। वियोगोपदेशः। दीक्षासन्तोषपानं च। द्वादशादित्यावलोकनम्। विवेकरक्षा। करुणैव केलिः। आनन्दमाला। एकान्तगुहायां मुक्तासनसुखगोष्ठी। अकल्पितभिक्षाशी। हंसाचारः। सर्वभूतान्तर्वर्ती हंस इति प्रतिपादनम्॥१२–२४॥

ऊर्ध्व-आम्नायः । निरालम्ब-पीठः । संयोग-दीक्षा । वियोग-उपदेशः । दीक्षा-सन्तोष-पानम् च । द्वादश-आदित्य-अवलोकनम् । विवेक-रक्षा । करुणा एव केलिः । आनन्द-माला । एकान्त-गुहायाम् मुक्त-आसन-सुख-गोष्ठी । अ-कल्पित-भिक्षा-आशी । हंस-आचारः । सर्व-भूत-अन्तः-वर्ती हंसः इति प्रतिपादनम् ॥

ūrdhvāmnāyaḥ | nirālambapīṭhaḥ | saṃyogadīkṣā | viyogopadeśaḥ | dīkṣāsantoṣapānaṃ ca | dvādaśādityāvalokanam | vivekarakṣā | karuṇaiva keliḥ | ānandamālā | ekāntaguhāyāṃ muktāsanasukhagoṣṭhī | akalpitabhikṣāśī | haṃsācāraḥ | sarvabhūtāntarvartī haṃsa iti pratipādanam ||12–24||

(Voici les caractéristiques/observances :) la transmission « supérieure » (ūrdhvāmnāya) ; le siège sans appui (nirālamba-pīṭha) ; l’initiation à l’union (saṃyoga-dīkṣā) ; l’enseignement du détachement et de la séparation (viyoga-upadeśa) ; et boire la satisfaction née de la dīkṣā ; la contemplation des douze Āditya ; la sauvegarde du discernement (viveka) ; la compassion seule comme jeu sacré ; une guirlande de béatitude ; dans la grotte solitaire, une douce assemblée dans la posture de la délivrance ; celui qui se nourrit d’aumônes non préméditées ; la conduite du Haṃsa ; et l’affirmation que le Haṃsa demeure au-dedans de tous les êtres.

(These are the characteristics/observances:) the ‘upper’ transmission (ūrdhvāmnāya); the supportless seat (nirālamba-pīṭha); initiation into union (saṃyoga-dīkṣā); instruction in disunion/detachment (viyoga-upadeśa); and the drinking of the contentment of initiation; contemplation of the twelve Ādityas; safeguarding of discrimination; compassion alone as play; a garland of bliss; in the solitary cave, a pleasant assembly in the posture of liberation; one who eats unpremeditated alms; the conduct of the Haṃsa; and the teaching that the Haṃsa dwells within all beings.

Moksha (jīvanmukti) through viveka-vairāgya; Haṃsa (Paramahaṃsa) as inner Self (Ātman/Brahman) present in all beingsMahavakya: Indirectly supports ‘Aham Brahmāsmi’ and ‘Tat Tvam Asi’ by asserting the inner Haṃsa/Self as immanent in all beings (sarvabhūtāntarvartī).AtharvaChandas: Prose (gadyam; aphoristic/nominal style)