Previous Verse

Skanda Purana — Mahesvara Khanda, Shloka 87

एतन्महेशस्य वचो निशम्य सुरासुराः किंनरचारणाश्च । पूजाविधानं परमार्थतोऽपि पप्रच्छुरेनं च तदा गिरीशम्

etanmaheśasya vaco niśamya surāsurāḥ kiṃnaracāraṇāśca | pūjāvidhānaṃ paramārthato'pi papracchurenaṃ ca tadā girīśam

Ayant entendu ces paroles de Maheśa, les devas et les asuras, ainsi que les kiṃnaras et les cāraṇas, interrogèrent alors Girīśa en détail sur la véritable manière du culte.

एतत्this
एतत्:
Karma (Object)
TypeNoun
Rootएतद् (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया विभक्ति (2nd/द्वितीया), एकवचन; 'this' (object of 'niśamya' as heard)
महेशस्यof Maheśa
महेशस्य:
Sambandha (Genitive: of)
TypeNoun
Rootमहेश (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, षष्ठी विभक्ति, एकवचन
वचःspeech/words
वचः:
Karma (Object; apposition to 'etat')
TypeNoun
Rootवचस् (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया विभक्ति, एकवचन
निशम्यhaving heard
निशम्य:
Pūrvakāla-kriyā (Prior action)
TypeIndeclinable
Rootनि + शम् (धातु) + ल्यप् (अव्ययीभाव/कृदन्त)
Formल्यप्-प्रत्ययान्त अव्ययकृदन्त (absolutive/gerund): 'having heard'
सुरासुराःgods and demons
सुरासुराः:
Karta (Subject)
TypeNoun
Rootसुर + असुर (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा विभक्ति, बहुवचन; इतरेतर-द्वन्द्व (सुराश्च असुराश्च)
किंनरचारणाःKiṃnaras and Cāraṇas
किंनरचारणाः:
Karta (Subject; in coordination)
TypeNoun
Rootकिंनर + चारण (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा विभक्ति, बहुवचन; इतरेतर-द्वन्द्व (किंनराश्च चारणाश्च)
and
:
Samuccaya (Connector)
TypeIndeclinable
Rootच (अव्यय)
Formअव्यय; समुच्चय (conjunction)
पूजाविधानम्the method of worship
पूजाविधानम्:
Karma (Object of 'papracchuḥ')
TypeNoun
Rootपूजा + विधान (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया विभक्ति, एकवचन; षष्ठी-तत्पुरुष (पूजायाः विधानम्)
परमार्थतःtruly/in essence
परमार्थतः:
Kriyāviśeṣaṇa (Adverbial modifier)
TypeIndeclinable
Rootपरमार्थतः (अव्यय; तसिल्)
Formअव्यय; तसिल्-प्रत्ययान्त (ablatival adverb): 'in truth/from the highest meaning'
अपिalso/even
अपि:
Sambandha-bodhaka (Particle)
TypeIndeclinable
Rootअपि (अव्यय)
Formअव्यय; निपात (also/even)
पप्रच्छुःasked
पप्रच्छुः:
Kriyā (Main verb)
TypeVerb
Rootप्र + पृच्छ् (धातु)
Formलिट्-लकार (Perfect), प्रथमपुरुष (3rd person), बहुवचन; परस्मैपद
एनम्him
एनम्:
Karma (Object: whom they asked)
TypeNoun
Rootएतद् (सर्वनाम-प्रातिपदिक; एनद्-आदेश)
Formपुंलिङ्ग, द्वितीया विभक्ति, एकवचन; सर्वनाम (him/this person)
and
:
Samuccaya (Connector)
TypeIndeclinable
Rootच (अव्यय)
Formअव्यय; समुच्चय
तदाthen
तदा:
Kāla-adhikaraṇa (Temporal)
TypeIndeclinable
Rootतदा (अव्यय)
Formअव्यय; कालवाचक (then)
गिरीशम्Giriśa (Lord of the mountain)
गिरीशम्:
Karma (Apposition to 'enam')
TypeNoun
Rootगिरि + ईश (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, द्वितीया विभक्ति, एकवचन; षष्ठी-तत्पुरुष (गिरीणाम् ईशः)

Narrator (contextual—within Māheśvarakhaṇḍa, often Sūta/Lomaharṣaṇa relaying the account)

Tirtha: Kedāra-kṣetra (context for forthcoming pūjā-vidhāna)

Type: kshetra

Scene: A grand celestial congregation—devas, asuras, kiṃnaras, cāraṇas—standing with folded hands before Girīśa, asking for the true worship procedure; atmosphere of solemn curiosity.

M
Maheśa (Śiva)
G
Girīśa (Śiva)
S
Suras
A
Asuras
K
Kiṃnaras
C
Cāraṇas

FAQs

Even exalted beings seek correct worship guidance; true devotion includes learning proper pūjā-vidhi.

The setting belongs to the Kedārakhaṇḍa sacred geography, but this verse emphasizes instruction in worship rather than a single named tirtha.

An inquiry into pūjā-vidhāna—requesting the detailed and essential method of worship from Śiva.