Adhyātma–Adhibhūta–Adhidaivata Correspondences and the Triguṇa Lakṣaṇas (Śānti-parva 301)
अपां गुणांस्तथा पार्थ पार्थिवांश्व गुणानपि । सर्वाण्येव गुणैव्याप्य क्षेत्रज्ञेषु युधिष्ठिर
apāṁ guṇāṁs tathā pārtha pārthivāṁś ca guṇān api | sarvāṇy eva guṇair vyāpya kṣetrajñeṣu yudhiṣṭhira bharatanandana | dharmātmā rājā yudhiṣṭhira parabraḥma paramātmā sāttvika-rājasa-tāmasa-guṇān buddhi-mana-ākāśa-vāyu-tejo-jala-pṛthivī-eteṣāṁ sarva-guṇān anyāni ca sarva-vastūni svaguṇair vyāpya sarveṣu kṣetrajñeṣu tiṣṭhati prabho | yathā śiṣyaḥ svaguroḥ pṛṣṭhato gacchati tathā mana indriyāṇi ca śubhāśubha-karmāṇi ca jīvātmanaḥ pṛṣṭhato ’nugacchanti | yadā jīvātmā indriyāṇi prakṛtiṁ ca tyaktvā gacchati tadā nārāyaṇa-svarūpaṁ dvandva-rahitaṁ māyātītaṁ avināśinaṁ paramātmānaṁ prāpnoti ||
Bhīṣma dit : « Ô fils de Pṛthā, ô Yudhiṣṭhira, joie des Bhārata : ayant pénétré par ses propres qualités les qualités de l’eau et de la terre, et, en vérité, les qualités de toutes choses, le Brahman suprême, le Soi suprême, demeure en tous les connaisseurs du champ (toutes les âmes incarnées). Comme le disciple marche derrière son maître, ainsi le mental, les sens, et les actes bons ou mauvais suivent l’âme individuelle. Lorsque l’âme s’en va, laissant même les sens et la Nature, elle atteint le Soi suprême impérissable—dont l’essence est Nārāyaṇa—libre des dualités et au-delà de l’illusion. »
भीष्म उवाच
The Supreme Self (Paramatma/Parabrahman) pervades all qualities and elements and dwells within all embodied knowers (kṣetrajñas). Liberation is described as the self’s departure beyond senses and prakṛti, culminating in attainment of the imperishable Narayana who is beyond dualities and māyā.
In Shanti Parva’s instruction section, Bhishma continues his philosophical counsel to King Yudhishthira, explaining how the Supreme pervades the cosmos and how mind, senses, and karmic residues accompany the individual self—until, through transcendence of prakṛti, the self reaches the Supreme.