क्षुपस्य विष्णुदर्शनं, वैष्णवस्तोत्रं, दधीचविवादः, स्थानेश्वरतीर्थमाहात्म्यं
सम्पूज्य चैवं त्रिदशेश्वराद्यैः स्तुत्वा स्तुतं देवमजेयमीशम् विज्ञापयामास निरीक्ष्य भक्त्या जनार्दनाय प्रणिपत्य मूर्ध्ना
sampūjya caivaṃ tridaśeśvarādyaiḥ stutvā stutaṃ devamajeyamīśam vijñāpayāmāsa nirīkṣya bhaktyā janārdanāya praṇipatya mūrdhnā
Ainsi, après avoir accompli le culte comme il se doit—avec Indra et les autres seigneurs des trente-trois dieux—et après avoir loué le Seigneur loué, invincible, Souverain suprême, il formula sa requête avec bhakti, la tête inclinée en prosternation devant Janārdana.
Suta Goswami (narrating an internal scene involving the Devas and Janardana)