Amṛta-Manthana and Lalitā’s Mohinī Intervention
Amṛtamanthana-Prasaṅga
शर्वो ऽपि सर्वतश्चक्षुर्मुहुर्व्यापारयन्क्वचित् / अदृष्टपूर्वमाराममभिरामं व्यलोकयत्
śarvo 'pi sarvataścakṣurmuhurvyāpārayankvacit / adṛṣṭapūrvamārāmamabhirāmaṃ vyalokayat
Même Śarva, dont le regard embrasse tout, promenait sans cesse ses yeux de tous côtés et contemplait ce jardin ravissant, jamais vu auparavant.