HomeUpanishadsNaadbinduVerse 44
Previous Verse
Next Verse

Verse 44

Naadbindu

विस्मृत्य विश्वमेकाग्रः कुत्रचिन्न हि धावति । मनोमत्तगजेन्द्रस्य विषयोद्यानचारिणः ॥

नियामनसमर्थोऽयं निनादो निशिताङ्कुशः । नादोऽन्तरङ्गसारङ्गबन्धने वागुरायते ॥

अन्तरङ्गसमुद्रस्य रोधे वेलायतेऽपि च । ब्रह्मप्रणवसंलग्ननादो ज्योतिर्मयात्मकः ॥४४–४६॥

विस्मृत्य । विश्वम् । एकाग्रः । कुत्रचित् । न । हि । धावति । मनः । मत्त-गजेन्द्रस्य । विषय-उद्यान-चारिणः ॥

नियामन-समर्थः । अयम् । निनादः । निशित-अङ्कुशः । नादः । अन्तरङ्ग-सारङ्ग-बन्धने । वागुरा । आयते ॥

अन्तरङ्ग-समुद्रस्य । रोधे । वेला । आयते । अपि । च । ब्रह्म-प्रणव-संलग्न-नादः । ज्योतिः-मय-आत्मकः ॥४४–४६॥

vismṛtya viśvam ekāgraḥ kutracinn a hi dhāvati | mano-matta-gajendrasya viṣayodyāna-cāriṇaḥ ||

niyāmana-samartho 'yaṃ ninādo niśitāṅkuśaḥ | nādo 'ntaraṅga-sāraṅga-bandhane vāgurāyate ||

antaraṅga-samudrasya rodhe velāyate 'pi ca | brahma-praṇava-saṃlagna-nādo jyotir-mayātmakaḥ ||44–46||

Olvidando el universo, concentrada en un solo punto, no corre a ninguna parte—la mente, como un elefante soberano embriagado que vaga por el jardín de los objetos de los sentidos. Esta resonancia es un aguijón afilado capaz de refrenar; el nāda se vuelve una red para atar al ciervo interior. Y al contener el océano interno, es como una orilla; el nāda unido al Brahman-Pranava (Om) es de naturaleza luminosa.

Forgetting the universe, one-pointed, it does not run anywhere—the mind, like an intoxicated lordly elephant roaming in the garden of sense-objects. This resonance is a sharp goad capable of restraint; nāda becomes a net for binding the inner deer. And in checking the inner ocean it becomes, as it were, a shoreline; the nāda joined to the Brahman-Pranava is of the nature of light.

Pranava (Oṃ) as support for Brahman-realization; citta-nirodha leading toward Brahman-jñānaMahavakya: Indirect: aligns with Mahāvākya intent by using Oṃ (praṇava) as a Brahman-symbol to steady the mind for nondual recognition (e.g., ‘prajnānam brahma’, ‘tat tvam asi’), but does not state identity directly.AtharvaChandas: Mixed śloka style (predominantly Anuṣṭubh-like pādas; transmitted as metrical verses rather than Vedic chandas)