Previous Verse
Next Verse

Shloka 23

अज्ञान–लोभयोः परस्परहेतुत्वम्

Mutual Causality of Ignorance and Greed

विकर्मणा तप्यमान: पापादू विपरिमुच्यते । नैतत्‌ कार्य पुनरिति द्वितीयात्‌ परिमुच्यते,यदि कोई शास्त्रविरुद्ध कर्म बन जाय तो उसके लिये पश्चात्ताप करनेवाला पुरुष पापसे मुक्ता हो जाता है। यदि दूसरी बार पाप बन जाय तो “अब फिर ऐसा काम नहीं करूँगा! ऐसी प्रतिज्ञा करनेसे वह पापमुक्त हो सकता है

vikarmaṇā tapyamānaḥ pāpād vai parimucyate | naitat kāryaṃ punar iti dvitīyāt parimucyate ||

Śaunaka dijo: «Quien, tras cometer un acto contrario al śāstra, es atormentado por el remordimiento, queda liberado del pecado por ese sufrimiento penitencial. Y si la falta ocurre por segunda vez, se libra de ella mediante la firme resolución: “No volveré a hacer esto”.»

विकर्मणाby wrongful act
विकर्मणा:
Karana
TypeNoun
Rootविकर्मन्
FormNeuter, Instrumental, Singular
तप्यमानःbeing tormented / doing penance (repenting)
तप्यमानः:
Karta
TypeAdjective
Rootतप्
Formशानच् (present passive participle), Masculine, Nominative, Singular
पापात्from sin
पापात्:
Apadana
TypeNoun
Rootपाप
FormNeuter, Ablative, Singular
विपरिमुच्यतेis completely freed
विपरिमुच्यते:
TypeVerb
Rootमुच् (वि-परि-)
FormLat, Atmanepada, Third, Singular, Passive/impersonal sense
not
:
TypeIndeclinable
Root
एतत्this
एतत्:
Karma
TypePronoun
Rootएतद्
FormNeuter, Accusative, Singular
कार्यंto be done / to be performed
कार्यं:
Karma
TypeAdjective
Rootकार्य
FormNeuter, Accusative, Singular
पुनःagain
पुनः:
TypeIndeclinable
Rootपुनः
इतिthus (quotative)
इति:
TypeIndeclinable
Rootइति
द्वितीयात्from the second (offence/time)
द्वितीयात्:
Apadana
TypeAdjective
Rootद्वितीय
FormNeuter, Ablative, Singular
परिमुच्यतेis freed / is released
परिमुच्यते:
TypeVerb
Rootमुच् (परि-)
FormLat, Atmanepada, Third, Singular, Passive/impersonal sense

शौनक उवाच

Ś
Śaunaka