Kārttikeya-Abhiṣecana: Mātṛgaṇa-Nāma Saṃkīrtana and Skanda’s Commission
दिव्यसम्भारसंयुक्तैः कलशै: काउचनैर्न॑प । सरस्वतीभि: पुण्याभिर्दिव्यतोयाभिरेव तु,रुद्रर्वसुभिरादित्यैरश्विभ्यां च वृतः प्रभु: । महापराक्रमी इन्द्र और विष्णु, सूर्य और चन्द्रमा, धाता और विधाता, वायु और अग्नि, पूषा, भग, अर्यमा, अंश, विवस्वान्ू, मित्र और वरुणके साथ बुद्धिमान् रुद्रदेव, एकादश रुद्रणण, आठ वसु, बारह आदित्य और दोनों अश्विनीकुमार--ये सब-के-सब प्रभावशाली कुमार कार्तिकेयको घेरकर खड़े हुए नरेश्वर! हर्षसे उत्फुल्ल देवता पवित्र एवं दिव्य जलवाली सातों सरस्वती नदियोंके जलसे भरे हुए, दिव्य सामग्रियोंसे सम्पन्न, सुवर्णमय कलशोंद्वारा असुर-भयंकर महामनस्वीकुमार कार्तिकेयका सेनापतिके पदपर अभिषेक करने लगे
divyasambhārasaṃyuktaiḥ kalaśaiḥ kāñcanair nṛpa | sarasvatībhiḥ puṇyābhir divyatoyābhir eva tu || rudrair vasubhir ādityair aśvibhyāṃ ca vṛtaḥ prabhuḥ | mahāparākramī kumāraḥ kārtikeyo nṛśaṃsa-bhayaṅkaraḥ senāpatipade ’bhiṣicyata ||
Dijo Vaiśaṃpāyana: Oh rey, con cántaros de oro provistos de pertrechos divinos y colmados de aguas sagradas y celestiales, las siete santas Sarasvatīs realizaron la consagración. El poderoso Señor Kumāra Kārttikeya—terrible para los asuras y de gran pujanza—fue ungido para el cargo de comandante en jefe. Rodeado por los Rudras, los Vasus, los Ādityas y los dos Aśvins, permanecía en el centro; y la escena ofrece un modelo de investidura legítima: el poder no se arrebata, sino que se confía ritualmente mediante pureza, orden y sanción colectiva de los dioses.
वैशम्पायन उवाच
Authority and martial power are portrayed as legitimate when conferred through purity, ritual order, and collective divine sanction—suggesting that leadership should be entrusted, not merely taken.
The gods and divine classes (Rudras, Vasus, Ādityas, and the Aśvins) stand around Kumāra Kārtikeya while the sacred Sarasvatīs, using golden pitchers filled with divine water, perform his consecration as commander-in-chief.