Previous Verse
Next Verse

Shloka 97

Adhyaya 89: शौचाचारलक्षणम् — सदाचार, भैक्ष्यचर्या, प्रायश्चित्त, द्रव्यशुद्धि, आशौच-निर्णय

रसोल्लासा कृते वृत्तिस् त्रेतायां गृहवृक्षजा सैवार्तवकृताद् दोषाद् रागद्वेषादिभिर् नृणाम्

rasollāsā kṛte vṛttis tretāyāṃ gṛhavṛkṣajā saivārtavakṛtād doṣād rāgadveṣādibhir nṛṇām

En el Yuga Kṛta, el sustento se mantenía por el gozo espontáneo de la esencia (rasa). En el Yuga Tretā, surgió de las casas y de los árboles—del asentamiento y el cultivo. De esa misma condición nació entre los hombres un defecto estacional o temporal (doṣa), dando lugar a pasiones como el apego y la aversión, y otras semejantes.

rasa-ullāsādelight in essence/spontaneous abundance
rasa-ullāsā:
kṛtein the Kṛta Yuga
kṛte:
vṛttiḥlivelihood/means of subsistence
vṛttiḥ:
tretāyāmin the Tretā Yuga
tretāyām:
gṛha-vṛkṣajāborn of houses and trees (settled life, cultivation)
gṛha-vṛkṣajā:
sā evathat very (condition)
sā eva:
ārtava-kṛtātproduced by seasonality/time/periodic change
ārtava-kṛtāt:
doṣātfrom the defect/taint
doṣāt:
rāgaattachment/passion
rāga:
dveṣaaversion/hatred
dveṣa:
ādibhiḥand other (faults)
ādibhiḥ:
nṛṇāmof human beings
nṛṇām:

Suta Goswami