Śalya-hatānantarāṇi: Madrarāja-padānugānāṃ praskandana and the Pandava counter-encirclement (शल्यहतानन्तराणि—मद्रराजपदानुगानां प्रस्कन्दनम्)
नवं ततो<न्यत् समरे प्रगृहा राजा धनुर्घोरतरं महात्मा । शल्यं तु विव्याध शरै: समन्ताद् यथा महेन्द्रो नमुचिं शिताग्रै:,तब महात्मा राजा युधिष्छिरने समरांगणमें दूसरे नये और अत्यन्त भयंकर धनुषको हाथमें लेकर तीखी धारवाले बाणोंसे शल्यको उसी प्रकार सब ओरसे घायल कर दिया, जैसे देवराज इन्द्रने नमुचिको
navaṁ tato 'nyat samare pragṛhya rājā dhanur ghorataraṁ mahātmā | śalyaṁ tu vivyādha śaraiḥ samantād yathā mahendro namuciṁ śitāgraiḥ ||
Sañjaya said: Then, in the thick of battle, the noble king took up another, new bow—still more dreadful than before—and struck Śalya on every side with sharp-pointed arrows, just as great Indra once pierced Namuci with keen-edged shafts.
संजय उवाच