द्रोणपर्व (अध्याय ११२) — कर्णभीमयोर्युद्धम्, दुर्योधनस्य रक्षणादेशः
Droṇa-parva 112: Karṇa–Bhīma Engagement and Duryodhana’s Protective Order
एक एव च बीभत्सु: प्रविष्टस्तात भारतीम् । अविषह्ाां महाबाहु: सुरैरपि महाहवे,वार्ष्णेय! पता नहीं, इस समयतक अर्जुन जीवित है या नहीं। महासमरमें जिसके वेगको सहन करना देवताओंके लिये भी असम्भव है, कौरवोंकी वह सेना समुद्रके समान विशाल है, तात! उस कौरवी-सेनामें महाबाहु अर्जुनने अकेले ही प्रवेश किया है
yudhiṣṭhira uvāca | eka eva ca bībhatsuḥ praviṣṭas tāta bhāratīm | aviṣahyāṃ mahābāhuḥ surair api mahāhave, vārṣṇeya! na jānāmi, asmin samaye tāvat arjunaḥ jīvitaḥ vā na vā | mahāsamare yasya vegaṃ sahiṣṇuṃ kartum devatānām api aśakyam, kauravāṇāṃ sā senā samudra-samāna-viśālā | tāta! tasyāṃ kauravī-senāyāṃ mahābāhur arjunaḥ eko 'pi praviṣṭaḥ ||
Yudhiṣṭhira said: “O dear one, Bībhatsu (Arjuna) has entered the Kaurava host all alone. In that great battle his might is unbearable—even for the gods. Yet I do not know, O Vārṣṇeya, whether Arjuna is still alive at this moment. The Kaurava army is vast like the ocean; and into that ocean of troops the mighty-armed Arjuna has plunged by himself.”
युधिष्ठिर उवाच