Viśukra–Viṣaṅga-vadha (The Slaying of Viśukra and Viṣaṅga) — Lalitopākhyāna
अच्युतश्चाप्यनन्तश्च गोविन्दस्तु शरोत्थिताः / हुङ्कारमात्रतो दग्ध्वारोगांस्ताननयन्मुदम्
acyutaścāpyanantaśca govindastu śarotthitāḥ / huṅkāramātrato dagdhvārogāṃstānanayanmudam
Acyuta, Ananta, and Govinda sprang forth like arrows; by the mere utterance “Hūṃ” they burned up those diseases and brought delight.