Daṇḍanātha-Śyāmalā Senāyātrā (The Marshal Śyāmalā’s Military Procession) / दण्डनाथश्यामला सेनायात्रा
इति श्रीब्रह्माण्डमहापुराणे उत्तरभागे हयग्रीवागस्त्यसंवादे ललितोपाख्याने दण्डनाथाश्यामलासेनायात्रा नाम सप्तदशो ऽध्यायः अथ राजनायिका श्रिताज्वलिताङ्कुशा फणिसमानपाशभृत् / कलनिक्वणद्वलयमैक्ष्वं धनुर्दधती प्रदीप्तकुसुमेषुपञ्चका
iti śrībrahmāṇḍamahāpurāṇe uttarabhāge hayagrīvāgastyasaṃvāde lalitopākhyāne daṇḍanāthāśyāmalāsenāyātrā nāma saptadaśo 'dhyāyaḥ atha rājanāyikā śritājvalitāṅkuśā phaṇisamānapāśabhṛt / kalanikvaṇadvalayamaikṣvaṃ dhanurdadhatī pradīptakusumeṣupañcakā
Thus, in the Śrī Brahmāṇḍa Mahāpurāṇa, in the latter section, in the dialogue of Hayagrīva and Agastya, within the Lalitā narrative, is the seventeenth chapter called “The March of Śyāmalā’s Army under Daṇḍanātha.” Then the royal commander (rājanāyikā), leaning on a blazing goad (aṅkuśa) and bearing a serpent-like noose, her bangles chiming, held the sugarcane bow and five radiant flower-arrows.