Previous Verse
Next Verse

Skanda Purana — Nagara Khanda, Shloka 27

केशसंस्कारसंत्यागात्तापत्रयविवर्जितः । नखरोमधरो यस्तु हरौ सुप्ते विशेषतः

keśasaṃskārasaṃtyāgāttāpatrayavivarjitaḥ | nakharomadharo yastu harau supte viśeṣataḥ

Durch den Verzicht auf das Pflegen und Schmücken der Haare wird man von den dreifachen Leiden frei. Und wer Nägel und Körperhaar ungeschnitten lässt—besonders während des Cāturmāsya, wenn Hari „ruht“—erlangt dieses Verdienst.

केश-संस्कार-संत्यागात्from abandoning hair-rituals (grooming/tonsure rites)
केश-संस्कार-संत्यागात्:
Hetu/Apadana (Cause/Ablative/हेतु-अपादान)
TypeNoun
Rootकेश (प्रातिपदिक) + संस्कार (प्रातिपदिक) + संत्याग (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, पञ्चमी (5th/Ablative), एकवचन; बहुपद-तत्पुरुषसमासः (केशानां संस्कारस्य संत्यागः; तस्मात्)
ताप-त्रय-विवर्जितःfree from the three sufferings
ताप-त्रय-विवर्जितः:
Visheshana (Adjective/विशेषण)
TypeAdjective
Rootताप (प्रातिपदिक) + त्रय (प्रातिपदिक) + विवर्जित (कृदन्त-प्रातिपदिक; वि+वृज्/वर्ज्)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा, एकवचन; भूतकृदन्त (क्त-प्रत्ययान्त) ‘विवर्जित’; तत्पुरुषः (तापत्रयेन विवर्जितः = free from the three afflictions)
नख-रोम-धरःone who keeps nails and body-hair (untrimmed)
नख-रोम-धरः:
Karta (Subject/कर्ता)
TypeNoun
Rootनख (प्रातिपदिक) + रोम (प्रातिपदिक) + धर (कृदन्त-प्रातिपदिक; धृ धातु)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा, एकवचन; उपपद-तत्पुरुषः (नखानि रोमाणि च धरति इति)
यःwho
यः:
Karta (Relative subject/कर्ता)
TypeNoun
Rootयद् (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा, एकवचन; सम्बन्धवाचक-सर्वनाम
तुbut, indeed
तु:
Discourse particle (निपात)
TypeIndeclinable
Rootतु (अव्यय)
Formविरोध/विशेषार्थक-अव्यय (particle: ‘but/indeed’)
हरौin/with respect to Hari (Viṣṇu)
हरौ:
Adhikarana (Locative/अधिकरण)
TypeNoun
Rootहरि (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, सप्तमी (7th/Locative), एकवचन
सुप्तेwhen (he is) asleep
सुप्ते:
Adhikarana (Locative/अधिकरण)
TypeAdjective
Rootसुप्त (कृदन्त-प्रातिपदिक; स्वप् धातु, क्त)
Formपुंलिङ्ग/नपुंसकलिङ्ग, सप्तमी (7th/Locative), एकवचन; भूतकृदन्त (past passive participle)
विशेषतःespecially
विशेषतः:
Kriya-visheshana (Adverbial/क्रियाविशेषण)
TypeIndeclinable
Rootविशेषतः (अव्यय; विशेष + तसिल्)
Formतसिल्-प्रत्ययान्त अव्यय (adverb: ‘especially’)

Skanda (deduced from Nāgarakhaṇḍa Tīrthamāhātmya didactic narration)

Tirtha: Hāṭakeśvara-kṣetra

Type: kshetra

Listener: Nārada

Scene: A Cāturmāsya observer with unshorn hair and untrimmed nails stands near a Viṣṇu shrine; in the sanctum, Viṣṇu rests as Śeṣaśāyī, suggesting the ‘Hari asleep’ season; attendants hold lamps and tulasī.

H
Hari (Viṣṇu)

FAQs

Austerity that reduces vanity and comfort is praised as a means to lessen suffering and cultivate inner steadiness.

The verse is vrata-oriented and does not name a specific tirtha in its wording.

During Cāturmāsya (Hari’s yoganidrā), avoid hair grooming and keep nails/body-hair untrimmed as a form of restraint.