Previous Verse
Next Verse

Skanda Purana — Nagara Khanda, Shloka 47

तच्चेष्टितं मया वीक्ष्य शास्त्राण्यन्यानि भूरिशः । ततस्तेषां समादाय सारभूतं पृथक्पृथक् । कृतानि भूरिशास्त्राणि वेदांतानि च कृत्स्नशः

tacceṣṭitaṃ mayā vīkṣya śāstrāṇyanyāni bhūriśaḥ | tatasteṣāṃ samādāya sārabhūtaṃ pṛthakpṛthak | kṛtāni bhūriśāstrāṇi vedāṃtāni ca kṛtsnaśaḥ

Als ich jenes Wirken schaute, prüfte ich viele andere Śāstras. Dann nahm ich aus jedem einzeln und deutlich das Wesentliche heraus und verfasste zahlreiche Abhandlungen—und ebenso die Vedānta in ihrem ganzen Umfang.

tatthat
tat:
Karma (Object)
TypeNoun
Roottad (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया-विभक्ति (2nd/Accusative), एकवचन
ceṣṭitamdeed/behavior
ceṣṭitam:
Karma (Object)
TypeNoun
Rootceṣṭita (चेष्ट्/चेष्ट् धातु, क्त)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया-विभक्ति, एकवचन; भाववाचक/कर्मवाचक (act/deed)
mayāby me
mayā:
Karta (Agent in absolutive construction)
TypeNoun
Rootasmad (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, तृतीया-विभक्ति (3rd/Instrumental), एकवचन
vīkṣyahaving seen
vīkṣya:
Kriyāviśeṣaṇa (Adverbial)
TypeVerb
Rootvi-īkṣ (धातु)
Formक्त्वान्त (absolutive/gerund), अव्ययभाव; ‘having seen’
śāstrāṇitreatises
śāstrāṇi:
Karma (Object)
TypeNoun
Rootśāstra (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया-विभक्ति, बहुवचन
anyāniother
anyāni:
Viśeṣaṇa (Qualifier)
TypeAdjective
Rootanya (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया-विभक्ति, बहुवचन; विशेषण (of śāstrāṇi)
bhūriśaḥmany times/abundantly
bhūriśaḥ:
Kriyāviśeṣaṇa (Adverbial)
TypeIndeclinable
Rootbhūri (प्रातिपदिक) + -śas (अव्यय-प्रत्यय)
Formअव्यय; प्रकार/परिमाणवाचक (adverb: ‘abundantly/many times’)
tataḥthen/thereupon
tataḥ:
Kriyāviśeṣaṇa (Sequence marker)
TypeIndeclinable
Roottataḥ (अव्यय)
Formअव्यय; तस्मात्-अर्थे (ablatival adverb)
teṣāmof those
teṣām:
Sambandha (Genitive relation)
TypeNoun
Roottad (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग/पुंलिङ्ग, षष्ठी-विभक्ति, बहुवचन
samādāyahaving taken/collected
samādāya:
Kriyāviśeṣaṇa (Adverbial)
TypeVerb
Rootsam-ā-dā (धातु)
Formक्त्वान्त (absolutive/gerund), अव्ययभाव; ‘having taken/collected’
sāra-bhūtamthe essential part
sāra-bhūtam:
Karma (Object) / Viśeṣaṇa
TypeAdjective
Rootsāra (प्रातिपदिक) + bhūta (भू धातु, क्त)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया-विभक्ति, एकवचन; विशेषण (of an implied ‘essence/portion’)
pṛthakseparately
pṛthak:
Kriyāviśeṣaṇa (Adverbial)
TypeIndeclinable
Rootpṛthak (अव्यय)
Formअव्यय; पृथक्त्ववाचक (adverb: separately)
pṛthakeach separately
pṛthak:
Kriyāviśeṣaṇa (Adverbial)
TypeIndeclinable
Rootpṛthak (अव्यय)
Formअव्यय; पुनरुक्ति (reduplication for emphasis)
kṛtāniwere made/composed
kṛtāni:
Kriyā (Predicate)
TypeVerb
Rootkṛ (धातु)
Formक्त (past passive participle), नपुंसकलिङ्ग, प्रथमा-विभक्ति, बहुवचन; कर्तरि-भावे (predicate: ‘were made’)
bhūri-śāstrāṇimany treatises
bhūri-śāstrāṇi:
Karta (Subject)
TypeNoun
Rootbhūri (प्रातिपदिक) + śāstra (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, प्रथमा-विभक्ति, बहुवचन
vedāntāniVedāntas / end-portions of the Veda
vedāntāni:
Karta (Subject, in coordination)
TypeNoun
Rootvedānta (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, प्रथमा-विभक्ति, बहुवचन
caand
ca:
Connector (समुच्चय)
TypeIndeclinable
Rootca (अव्यय)
Formअव्यय; समुच्चय (conjunction)
kṛtsnaśaḥentirely/wholly
kṛtsnaśaḥ:
Kriyāviśeṣaṇa (Adverbial)
TypeIndeclinable
Rootkṛtsna (प्रातिपदिक) + -śas (अव्यय-प्रत्यय)
Formअव्यय; समग्रतावाचक (adverb: wholly/in entirety)

Unspecified first-person narrator (a teacher/authorial voice within the Māhātmya passage)

Scene: A sage-narrator watches the bee’s work, then studies piles of manuscripts; he selects ‘essence’ from each and composes treatises, culminating in a radiant ‘Vedānta’ manuscript.

V
Vedānta

FAQs

True learning is sāra-grahaṇa: discerning and preserving the essential truth from many scriptures, then presenting it clearly for others.

No specific tīrtha is named in this verse; it serves the Māhātmya’s broader teaching context.

None; the verse focuses on scriptural study, discernment, and the compilation/transmission of wisdom.