Next Verse

Skanda Purana — Mahesvara Khanda, Shloka 1

नारद उवाच । ततश्च शैलजा देवी चिक्रीड सुभगा तदा । देवगंधर्वकन्याभिर्नगकिंनरसंभवाः । मुनीनां चापि याः कन्यास्ताभिः सार्धं च शोभना

nārada uvāca | tataśca śailajā devī cikrīḍa subhagā tadā | devagaṃdharvakanyābhirnagakiṃnarasaṃbhavāḥ | munīnāṃ cāpi yāḥ kanyāstābhiḥ sārdhaṃ ca śobhanā

Nārada sprach: Daraufhin spielte die gesegnete Göttin Śailajā (Pārvatī), strahlend an Schönheit, voll Freude mit den Jungfrauen der Devas und Gandharvas, mit jenen, die unter Berggeistern und Kiṃnaras geboren sind, und auch mit den Töchtern der Weisen; alle vereint in herrlicher Gemeinschaft.

नारदःNārada
नारदः:
Karta (Subject/कर्ता)
TypeNoun
Rootनारद (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा, एकवचन
उवाचsaid
उवाच:
Kriya (Action/क्रिया)
TypeVerb
Rootवच् (धातु)
Formलिट् (Perfect), प्रथमपुरुष (3rd person), एकवचन; परस्मैपद
ततःthereafter
ततः:
Kriya-visheshana (Adverbial/क्रियाविशेषण)
TypeIndeclinable
Rootततः (अव्यय)
Formअव्यय, अपादान/क्रमवाचक (then/thereafter)
and
:
Sambandha/Connector (सम्बन्ध)
TypeIndeclinable
Rootच (अव्यय)
Formसमुच्चयबोधक-निपात
शैलजाthe mountain-born (Pārvatī)
शैलजा:
Karta (Subject/कर्ता)
TypeNoun
Rootशैलजा (प्रातिपदिक)
Formस्त्रीलिङ्ग, प्रथमा, एकवचन; ‘शैलात् जाता’ (mountain-born)
देवीthe goddess
देवी:
Karta (Subject/कर्ता)
TypeNoun
Rootदेवी (प्रातिपदिक)
Formस्त्रीलिङ्ग, प्रथमा, एकवचन
चिक्रीडplayed, sported
चिक्रीड:
Kriya (Action/क्रिया)
TypeVerb
Rootक्रीड् (धातु)
Formलिट् (Perfect), प्रथमपुरुष (3rd person), एकवचन; परस्मैपद
सुभगाbeautiful, fortunate
सुभगा:
Visheshana (Adjective/विशेषण)
TypeAdjective
Rootसुभगा (प्रातिपदिक)
Formस्त्रीलिङ्ग, प्रथमा, एकवचन; विशेषणम्
तदाthen
तदा:
Kriya-visheshana (Adverbial/क्रियाविशेषण)
TypeIndeclinable
Rootतदा (अव्यय)
Formकालवाचक क्रियाविशेषण
देव-गन्धर्व-कन्याभिःwith the daughters of the Devas and Gandharvas
देव-गन्धर्व-कन्याभिः:
Karana/Sahakari (Instrument/Associate)
TypeNoun
Rootदेव (प्रातिपदिक) + गन्धर्व (प्रातिपदिक) + कन्या (प्रातिपदिक)
Formतत्पुरुषसमास (षष्ठी-सम्बन्ध: देवगन्धर्वाणां कन्याः); स्त्रीलिङ्ग, तृतीया, बहुवचन
नग-किन्नर-सम्भवाः(those) born of mountain-kinneras
नग-किन्नर-सम्भवाः:
Sahakari (Associate/सहकारी)
TypeAdjective
Rootनग (प्रातिपदिक) + किन्नर (प्रातिपदिक) + सम्भव (प्रातिपदिक)
Formतत्पुरुषसमास (षष्ठी-सम्बन्ध: नगकिन्नराणां सम्भवाः = born of mountain-kinneras); पुंलिङ्ग, प्रथमा, बहुवचन; (स्त्रीलिङ्गे ‘सम्भवाः’ इति पाठभेदे सन्दिग्धता)
मुनीनाम्of sages
मुनीनाम्:
Shashthi-sambandha (Genitive relation)
TypeNoun
Rootमुनि (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, षष्ठी (6th/Genitive), बहुवचन
and
:
Sambandha/Connector (सम्बन्ध)
TypeIndeclinable
Rootच (अव्यय)
Formसमुच्चयबोधक-निपात
अपिalso
अपि:
Sambandha/Connector (सम्बन्ध)
TypeIndeclinable
Rootअपि (अव्यय)
Formनिपात (also)
याःwho/which (f.)
याः:
Karta (Subject/कर्ता)
TypeNoun
Rootयद् (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formस्त्रीलिङ्ग, प्रथमा, बहुवचन; सम्बन्धवाचक सर्वनाम
कन्याःmaidens, daughters
कन्याः:
Karta (Subject/कर्ता)
TypeNoun
Rootकन्या (प्रातिपदिक)
Formस्त्रीलिङ्ग, प्रथमा, बहुवचन
ताभिःwith them
ताभिः:
Sahakari (Associate/सहकारी)
TypeNoun
Rootतद् (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formस्त्रीलिङ्ग, तृतीया, बहुवचन; सर्वनाम
सार्धम्together with
सार्धम्:
Sahakari (Associate/सहकारी)
TypeIndeclinable
Rootसार्धम् (अव्यय)
Formसह/समं अर्थे अव्यय (adverb/preposition: together with)
and
:
Sambandha/Connector (सम्बन्ध)
TypeIndeclinable
Rootच (अव्यय)
Formसमुच्चयबोधक-निपात
शोभनाsplendid, beautiful
शोभना:
Visheshana (Adjective/विशेषण)
TypeAdjective
Rootशोभना (प्रातिपदिक)
Formस्त्रीलिङ्ग, प्रथमा, एकवचन; विशेषणम् (शैलजा-देवी इत्यस्य)

Nārada

Tirtha: Śailajā-sthāna (Himālaya/Kailāsa sphere)

Type: kshetra

Scene: Nārada narrates: Pārvatī, radiant and blessed, plays joyfully with groups of maidens—deva-kanyās, gandharva maidens, kinnarī/nāga-kanyā-like mountain spirits, and daughters of sages—amid a splendid Himalayan grove.

N
Nārada
Ś
Śailajā (Pārvatī)
D
Devas
G
Gandharvas
K
Kiṃnaras
M
Munis

FAQs

The Devī’s līlā reveals auspiciousness (śobhanatā) and harmony among divine and sage-born beings, reminding devotees that the sacred world is ordered around Dharma and beauty.

No named tīrtha appears in this verse; it sets a divine scene centered on Śailajā (Pārvatī) in the mountain context.

None; the verse is descriptive narrative (līlā) rather than prescriptive.