Previous Verse
Next Verse

Skanda Purana — Kashi Khanda, Shloka 78

मरुस्थले ततो ग्रीष्मे वारिवृक्षविवर्जिते । दिवाकरकरैस्तीव्रैस्ताप्यंते ते पिपासिताः

marusthale tato grīṣme vārivṛkṣavivarjite | divākarakaraistīvraistāpyaṃte te pipāsitāḥ

Dann, im Sommer, in einer Wüste ohne Wasser und ohne Bäume, werden sie von den heftigen Strahlen der Sonne versengt, von Durst gequält.

मरुस्थलेin the desert land
मरुस्थले:
Adhikarana (Location/अधिकरण)
TypeNoun
Rootमरुस्थल (प्रातिपदिक; समास)
Formनपुंसकलिङ्ग, सप्तमी (7th/Locative), एकवचन; तत्पुरुषः (मरौ स्थलम्)
ततःthen
ततः:
Kriya-visheshana (Adverbial/क्रियाविशेषण)
TypeIndeclinable
Rootततः (अव्यय)
Formअव्यय; क्रमवाचक (then)
ग्रीष्मेin summer
ग्रीष्मे:
Adhikarana (Time/अधिकरण)
TypeNoun
Rootग्रीष्म (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, सप्तमी, एकवचन
वारिवृक्षविवर्जितेdevoid of water and trees
वारिवृक्षविवर्जिते:
Visheshana (Qualifier/विशेषण)
TypeAdjective
Rootवारि + वृक्ष + विवर्जित (प्रातिपदिक; समास)
Formनपुंसकलिङ्ग, सप्तमी, एकवचन; विशेषणम् (मरुस्थले); तत्पुरुषः (वारिणा वृक्षैश्च विवर्जितम्)
दिवाकरकरैःby the sun’s rays
दिवाकरकरैः:
Karana (Instrument/करण)
TypeNoun
Rootदिवाकर + कर (प्रातिपदिक; समास)
Formपुंलिङ्ग, तृतीया, बहुवचन; तत्पुरुषः (दिवाकरस्य कराः)
तीव्रैःintense
तीव्रैः:
Visheshana (Qualifier/विशेषण)
TypeAdjective
Rootतीव्र (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, तृतीया, बहुवचन; विशेषणम् (करैः)
ताप्यन्तेare scorched, are heated
ताप्यन्ते:
Kriya (Action/क्रिया)
TypeVerb
Rootतप् (धातु)
Formलट् (Present), प्रथमपुरुष, बहुवचन; कर्मणि प्रयोग (passive)
तेthey
ते:
Karman (Patient/कर्म)
TypeNoun
Rootतद् (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formप्रथमा, बहुवचन; सर्वनाम
पिपासिताःthirsty
पिपासिताः:
Visheshana (Qualifier/विशेषण)
TypeAdjective
Rootपिपासित (प्रातिपदिक; भूतकृदन्त-विशेषण)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा, बहुवचन; क्त-प्रत्ययान्त; विशेषणम् (ते)

Skanda (deduced)

Tirtha: Kāśī-kṣetra (contextual)

Type: kshetra

Scene: A blazing summer desert with no trees or water; sinners stagger under a white-hot sun, tongues parched; heat waves rise; Yāmas drive them onward as the sun’s rays strike like spears.

D
divākara (sun)
M
marusthala (desert)

FAQs

Adharma culminates in deprivation and burning suffering; the verse urges restraint and purity, especially in Kāśī’s sacred sphere.

Kāśī contextually; the desert is presented as a punitive realm, underscoring the value of dharmic life in the holy city.

None.