Previous Verse
Next Verse

Skanda Purana — Kashi Khanda, Shloka 9

विचित्रैश्च तथा पात्रैः स्वर्णरौप्यादि निर्मितैः । अमृतस्वादुपक्वान्नैः पायसै श्च सशर्करैः

vicitraiśca tathā pātraiḥ svarṇaraupyādi nirmitaiḥ | amṛtasvādupakvānnaiḥ pāyasai śca saśarkaraiḥ

Ferner gaben sie kunstvolle Gefäße, aus Gold, Silber und dergleichen gefertigt, dazu köstliche gekochte Speisen, süß wie Nektar, und Pāyasa (Milchreis) mit Zucker vermengt.

विचित्रैःwith various/ornate
विचित्रैः:
Karana (Instrument/करण)
TypeAdjective
Rootविचित्र (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्गे तृतीया (3rd/करण) बहुवचनम्; विशेषणम् (instrumental plural, qualifying)
and
:
Sambandha (Connector)
TypeIndeclinable
Rootच (अव्यय)
Formसमुच्चयार्थक-निपातः (conjunction)
तथाlikewise
तथा:
Sambandha (Adverbial)
TypeIndeclinable
Rootतथा (अव्यय)
Formअव्ययम्; प्रकार/समुच्चयार्थे (adverb: likewise/also)
पात्रैःwith vessels/containers
पात्रैः:
Karana (Instrument/करण)
TypeNoun
Rootपात्र (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्गे तृतीया (3rd/करण) बहुवचनम् (instrumental plural)
स्वर्णरौप्यादिgold, silver, etc.
स्वर्णरौप्यादि:
Sambandha (Qualifier)
TypeNoun
Rootस्वर्ण (प्रातिपदिक) + रौप्य (प्रातिपदिक) + आदि (अव्यय/प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्गे प्रथमा/द्वितीया एकवचनम्; समासः (द्वन्द्वः) ‘स्वर्णं च रौप्यं च’ + ‘आदि’ (gold, silver, etc.)
निर्मितैःmade/constructed
निर्मितैः:
Karana (Instrument/करण)
TypeAdjective
Rootनिर्मि (धातु) → निर्मित (कृदन्त, क्त)
Formक्त-प्रत्ययान्तः भूतकर्मणि कृदन्तः; पुंलिङ्गे तृतीया बहुवचनम्; ‘पात्रैः’ इति विशेषणम् (past passive participle: made)
अमृतस्वादुपक्वान्नैःwith nectar-sweet cooked foods
अमृतस्वादुपक्वान्नैः:
Karana (Instrument/करण)
TypeNoun
Rootअमृत (प्रातिपदिक) + स्वादु (प्रातिपदिक) + पक्व (कृदन्त) + अन्न (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्गे तृतीया बहुवचनम्; षष्ठी/कर्मधारय-तत्पुरुषसमासभावः: ‘अमृतवत् स्वादु’ इति + ‘पक्व-अन्न’ (sweet like nectar, cooked food)
पायसैःwith rice-pudding/milk-sweet
पायसैः:
Karana (Instrument/करण)
TypeNoun
Rootपायस (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्गे तृतीया बहुवचनम् (instrumental plural)
and
:
Sambandha (Connector)
TypeIndeclinable
Rootच (अव्यय)
Formसमुच्चयार्थक-निपातः (conjunction)
सशर्करैःtogether with sugar
सशर्करैः:
Karana (Instrument/करण)
TypeAdjective
Rootशर्करा (प्रातिपदिक) + स (उपसर्गसदृशः ‘सह’)
Formअव्ययीभावसमासः ‘शर्करया सह’; नपुंसकलिङ्गे तृतीया बहुवचनम्; ‘पायसैः/पक्वान्नैः’ इत्यादीनां विशेषणम् (with sugar)

Parāśara (continuing narration)

Tirtha: Kāśī

Type: kshetra

Scene: Pilgrims/householders in Kāśī present gold and silver vessels filled with fragrant, freshly cooked offerings—pāyasa gleaming with sugar—before distributing to sādhus and brāhmaṇas near a shrine/ghāṭa.

D
Dāna recipients (pilgrims/holy residents)

FAQs

In a sacred place like Kāśī, charity becomes refined worship—offering both sustenance and dignified gifts enhances the merit of pilgrimage.

Kāśī’s tīrtha-environment is the setting; the verse highlights the culture of dāna performed there.

Dāna of vessels (pātra-dāna) and annadāna including pāyasa with sugar.