Previous Verse
Next Verse

Shloka 46

Sarga 93: Rāvaṇa’s Grief and Fury after Indrajit’s Fall; Move to Slay Vaidehī and Ministerial Restraint

मैथिलीरक्ष्यमाणातुराक्षसीरनिन्दिता ।।।।ददर्शराक्षसंक्रुद्धंनिस्त्रिंशवरधारिणम् ।तंनिशाम्यसविस्त्रिंशंव्यथिताजनकात्मजा ।।।।निवार्यमाणंबहुशःसुहृद्भिरनिवर्तिनम् ।

maithilī rakṣyamāṇā tu rākṣasīr aninditā |

dadarśa rākṣasaṃ kruddhaṃ nistriṃśavaradhāriṇam ||

taṃ niśāmya savistriṃśaṃ vyathitā janakātmajā |

nivāryamāṇaṃ bahuśaḥ suhṛdbhir anivartinam ||

Sita, die tadellose Tochter Janakas, obwohl von Rākṣasī-Frauen bewacht, sah den Rākṣasa wütend mit einem vortrefflichen Schwert herankommen. Als sie ihn mit gezogener Klinge sah, war Janakas Tochter bestürzt: Obwohl er wiederholt von seinen Freunden zurückgehalten wurde, wollte er nicht umkehren.

maithilīMaithilī (Sītā)
maithilī:
Karta (कर्ता)
TypeNoun
Rootmaithilī (प्रातिपदिक)
Formस्त्रीलिङ्ग, प्रथमा (1st), एकवचन; ‘Maithilī (Sītā)’
rakṣyamāṇābeing guarded
rakṣyamāṇā:
Viśeṣaṇa (विशेषण)
TypeVerb
Rootrakṣ (धातु) + ya (प्रत्यय)
Formवर्तमानकाले कर्मणि कृदन्तः (Present passive participle/शानच्), स्त्रीलिङ्ग, प्रथमा (1st), एकवचन; ‘being protected/guarded’
tuindeed
tu:
Sambandha (सम्बन्ध/particle)
TypeIndeclinable
Roottu (अव्यय)
Formअव्यय; अवधान/विरोधार्थक-निपात (particle: ‘but/indeed’)
rākṣasīḥthe rākṣasī women
rākṣasīḥ:
Karma (कर्म)
TypeNoun
Rootrākṣasī (प्रातिपदिक)
Formस्त्रीलिङ्ग, द्वितीया (2nd), बहुवचन; ‘rākṣasī-women’
aninditāirreproachable
aninditā:
Viśeṣaṇa (विशेषण)
TypeAdjective
Roota- (नञ्) + nindita (प्रातिपदिक/कृदन्त)
Formस्त्रीलिङ्ग, प्रथमा (1st), एकवचन; ‘irreproachable’
dadarśasaw
dadarśa:
Kriyā (क्रिया)
TypeVerb
Root√dṛś (धातु)
Formलिट् (Perfect), परस्मैपद, प्रथमपुरुष (3rd), एकवचन; ‘saw’
rākṣasamthe rākṣasa
rākṣasam:
Karma (कर्म)
TypeNoun
Rootrākṣasa (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, द्वितीया (2nd), एकवचन; ‘a rākṣasa’
kruddhamangry
kruddham:
Viśeṣaṇa (विशेषण)
TypeAdjective
Root√krudh (धातु)
Formभूतकाले कर्तरि कृदन्तः (PPP/क्त), पुंलिङ्ग, द्वितीया (2nd), एकवचन; ‘angry’
nistriṃśa-vara-dhāriṇambearing a fine sword
nistriṃśa-vara-dhāriṇam:
Viśeṣaṇa (विशेषण)
TypeAdjective
Rootnistriṃśa (प्रातिपदिक) + vara (प्रातिपदिक) + √dhṛ (धातु)
Formतत्पुरुष-समासः (vara-nistriṃśa = ‘excellent sword’ + dhārin ‘bearing’); धārin = वर्तमानकाले कर्तरि कृदन्तः (शतृ), पुंलिङ्ग, द्वितीया (2nd), एकवचन; ‘bearing an excellent sword’
tamhim
tam:
Karma (कर्म)
TypeNoun
Roottad (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, द्वितीया (2nd), एकवचन; ‘him’
niśāmyahaving seen
niśāmya:
Pūrvakāla-kriyā (पूर्वकालक्रिया)
TypeVerb
Rootni-√śam/√śam (धातु)
Formक्त्वान्त (Absolutive/ल्यप्), ‘having observed/seeing’
sa-vistriṃśamwith sword
sa-vistriṃśam:
Viśeṣaṇa (विशेषण)
TypeAdjective
Rootsa (सह/उपपद) + vistriṃśa (प्रातिपदिक)
Formउपपद-तत्पुरुषः (sa- = ‘with’); पुंलिङ्ग, द्वितीया (2nd), एकवचन; ‘with sword drawn/with sword’
vyathitādistressed
vyathitā:
Viśeṣaṇa (विशेषण)
TypeAdjective
Rootvi-√ath/√vyath (धातु)
Formभूतकाले कृदन्तः (PPP/क्त), स्त्रीलिङ्ग, प्रथमा (1st), एकवचन; ‘distressed’
janakātmajāJanaka’s daughter
janakātmajā:
Karta (कर्ता)
TypeNoun
Rootjanaka (प्रातिपदिक) + ātmajā (प्रातिपदिक)
Formषष्ठी-तत्पुरुषः (janakasya ātmajā); स्त्रीलिङ्ग, प्रथमा (1st), एकवचन; ‘Janaka’s daughter’
nivāryamāṇambeing restrained
nivāryamāṇam:
Viśeṣaṇa (विशेषण)
TypeVerb
Rootni-√vṛ (धातु)
Formवर्तमानकाले कर्मणि कृदन्तः (Present passive participle/शानच्), पुंलिङ्ग, द्वितीया (2nd), एकवचन; ‘being restrained’
bahuśaḥmany times
bahuśaḥ:
Kriyā-viśeṣaṇa (क्रियाविशेषण)
TypeIndeclinable
Rootbahuśas (अव्यय)
Formअव्यय; क्रियाविशेषण (adverb)
suhṛdbhiḥby friends
suhṛdbhiḥ:
Karaṇa (करण)
TypeNoun
Rootsuhṛd (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, तृतीया (3rd), बहुवचन; ‘by friends’
anivartinamnot retreating
anivartinam:
Viśeṣaṇa (विशेषण)
TypeAdjective
Roota- (नञ्) + nivartin (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, द्वितीया (2nd), एकवचन; ‘not turning back’

While irreproachable Mythili was being guarded by rakshasi women, she saw him bearing an excellent sword and crossing. When he was repeatedly stopped by friends and obstructed, he was not receding and reaching Janaka's daughter.

M
Maithilī (Sītā)
J
Janaka
R
Rāvaṇa
R
rākṣasī women
S
sword (nistriṃśa)

FAQs

Violence driven by rage against the vulnerable violates dharma; the scene frames adharma as intimidation and coercion.

In the Aśoka-grove, Sītā—under guard—sees an enraged Rāvaṇa advancing with a drawn sword, ignoring attempts to restrain him.

Sītā’s blamelessness and steadfast dignity are foregrounded; her moral purity stands in contrast to Rāvaṇa’s coercive aggression.