Previous Verse
Next Verse

Shloka 68

इन्द्रजितः ब्रह्मास्त्र-यागः तथा वानरसेनाविध्वंसः

Indrajit’s Brahmastra Rite and the Crushing of the Vanara Host

असौपुनर्लक्ष्मणराक्षसेन्द्रोब्रह्मास्त्रमाश्रित्यसुरेन्द्रशत्रुः ।निपातयित्वाहरिसैन्यमुग्रमस्मान्शरैरर्दयतिप्रसक्तः ।।।।

asau punar lakṣmaṇa rākṣasendro

brahmāstram āśritya surendraśatruḥ |

nipātayitvā harisainyam ugraṃ

asmān śarair ardayati prasaktaḥ ||

„Lakṣmaṇa, jener Fürst der rākṣasas — Indras Feind — hat Zuflucht im Brahmāstra genommen. Nachdem er das wilde Heer der vānara niedergeworfen hat, quält er uns nun unablässig mit seinen Pfeilen.“

asauthat one (he)
asau:
Karta (कर्ता)
TypeNoun
Rootadas (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा, एकवचन; सर्वनाम (demonstrative)
punaragain
punar:
Kriya-visheshana (क्रियाविशेषण)
TypeIndeclinable
Rootpunar (अव्यय)
Formक्रियाविशेषण अव्यय (again)
lakṣmaṇaO Lakshmana
lakṣmaṇa:
Sambodhana (सम्बोधन)
TypeNoun
Rootlakṣmaṇa (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, सम्बोधन (vocative/सम्बोधन), एकवचन
rākṣasa-indraḥking of Rakshasas
rākṣasa-indraḥ:
Karta (कर्ता)
TypeNoun
Rootrākṣasa (प्रातिपदिक) + indra (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा, एकवचन; षष्ठी-तत्पुरुषः (राक्षसानाम् इन्द्रः)
brahma-astramBrahma-weapon (Brahmāstra)
brahma-astram:
Karma (कर्म)
TypeNoun
Rootbrahman (प्रातिपदिक) + astra (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन; षष्ठी-तत्पुरुषः (ब्रह्मणः अस्त्रम्)
āśrityahaving resorted to
āśritya:
Hetu/Upaya (हेतु/उपाय)
TypeVerb
Root√śri (श्रि धातु) + ā- (उपसर्ग)
Formक्त्वान्त अव्यय (gerund); ‘having resorted to/using’
surendra-śatruḥenemy of Indra
surendra-śatruḥ:
Karta (कर्ता)
TypeNoun
Rootsurendra (प्रातिपदिक) + śatru (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा, एकवचन; षष्ठी-तत्पुरुषः (सुरेन्द्रस्य शत्रुः)
nipātayitvāhaving felled
nipātayitvā:
Purvakala-kriya (पूर्वकालक्रिया)
TypeVerb
Root√pat (पत् धातु) + ni- (उपसर्ग) + causative (णिच्)
Formणिच्-प्रयोजक धातु से क्त्वान्त (gerund); ‘having caused to fall’
hari-sainyamthe Vanara army
hari-sainyam:
Karma (कर्म)
TypeNoun
Roothari (प्रातिपदिक) + sainya (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन; षष्ठी-तत्पुरुषः (हरीणां सैन्यम्)
ugramfierce
ugram:
Karma (कर्म)
TypeAdjective
Rootugra (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन; विशेषणम्
asmānus
asmān:
Karma (कर्म)
TypeNoun
Rootasmad (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formउभयलिङ्ग (pronoun), द्वितीया, बहुवचन
śaraiḥwith arrows
śaraiḥ:
Karana (करण)
TypeNoun
Rootśara (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, तृतीया (करण), बहुवचन
ardayatitorments/harasses
ardayati:
Kriya (क्रिया)
TypeVerb
Root√ard (अर्द् धातु)
Formलट् (वर्तमान), प्रथमपुरुष, एकवचन; परस्मैपद
prasaktaḥrelentlessly engaged
prasaktaḥ:
Karta (कर्ता)
TypeAdjective
Rootprasakta (कृदन्त; √sañj/सञ्ज् धातु, pra-उपसर्ग)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा, एकवचन; भूतकृदन्त (क्त); क्रियाविशेषणार्थे (engaged/relentless)

"Lakshmana! Rakshasa king, an enemy of Indra afflicted the Vanaras with the Brahmastram secured by him. Using that power, he is tormenting us with sharp arrows."

R
Rāma
L
Lakṣmaṇa
I
Indrajit
B
Brahmāstra
I
Indra (as reference: surendra)

FAQs

Clear-sighted duty: dharma requires recognizing the nature of the threat (Brahmāstra) and responding with disciplined strategy rather than impulsive reaction.

Rāma identifies that Indrajit is employing the Brahmāstra and explains the immediate danger to Lakṣmaṇa.

Practical wisdom (prajñā): Rāma remains composed and accurately diagnoses the opponent’s method.