Previous Verse
Next Verse

Shloka 18

प्रहस्तवधः

The Slaying of Prahasta

वानराराक्षसाःक्रुद्धावीरमार्गमनुव्रताः ।।।।विवृत्तनयनाःक्रूराश्चक्रुःकर्माण्यभीतवत् ।

vānarārākṣasāḥ kruddhā vīramārgam anuvratāḥ | vivṛttanayanāḥ krūrāś cakruḥ karmāṇy abhītavat ||

Zornentbrannt und dem Pfad der Helden folgend, vollführten Vānaras und Rākṣasas — mit rollenden Augen und grausamem Antlitz — ihre Kriegstaten ohne Furcht.

वानर-राक्षसाःVanaras and Rakshasas
वानर-राक्षसाः:
Karta (कर्ता/Subject)
TypeNoun
Rootvānara (प्रातिपदिक) + rākṣasa (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा, बहुवचन; इतरेतर-द्वन्द्वः: वानराः च राक्षसाः च
क्रुद्धाःangry
क्रुद्धाः:
Karta (कर्ता/Subject qualifier)
TypeAdjective
Rootkrudh (धातु)
Formक्त (PPP), पुंलिङ्ग, प्रथमा, बहुवचन; कर्तृ-विशेषण
वीर-मार्गम्the path of heroes
वीर-मार्गम्:
Karma (कर्म/Object)
TypeNoun
Rootvīra (प्रातिपदिक) + mārga (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन; षष्ठी-तत्पुरुषः: वीराणां मार्गः
अनुव्रताःfollowing
अनुव्रताः:
Karta (कर्ता/Subject qualifier)
TypeAdjective
Rootanu-vratin (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा, बहुवचन; विशेषण (following)
विवृत्त-नयनाःwith rolling eyes
विवृत्त-नयनाः:
Karta (कर्ता/Subject qualifier)
TypeAdjective
Rootvivṛtta (कृदन्त-प्रातिपदिक) + nayana (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा, बहुवचन; बहुव्रीहिः: विवृत्ते नयने येषाम्
क्रूराःcruel
क्रूराः:
Karta (कर्ता/Subject qualifier)
TypeAdjective
Rootkrūra (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा, बहुवचन; विशेषण
चक्रुःdid/performed
चक्रुः:
Kriya (क्रिया/Verb)
TypeVerb
Rootkṛ (धातु)
Formलिट् (Perfect), परस्मैपद, प्रथमपुरुष, बहुवचन
कर्माणिdeeds
कर्माणि:
Karma (कर्म/Object)
TypeNoun
Rootkarman (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया, बहुवचन
अभीतवत्fearlessly
अभीतवत्:
Kriya-visheshana (क्रियाविशेषण)
TypeIndeclinable
Rootabhīta-vat (अव्यय/वत्-प्रत्ययान्त)
Formउपमानवाचक-अव्यय (adverb: like one fearless)

Following the path of heroes and infuriated, their eyes reeling, the vanaras and rakshasas carried out their deeds without fear.

V
Vānaras
R
Rākṣasas

FAQs

The verse distinguishes fearlessness from righteousness: bravery is ethically meaningful only when placed in service of dharma and satya, not merely driven by rage.

Both sides fight intensely and fearlessly, showing the ferocity of the ongoing combat.

Vīrya (valor) and abhaya (fearlessness), though portrayed with the warning sign of uncontrolled anger.