Previous Verse

Shloka 8

निमित्तप्रादुर्भावः

Auspicious Omens Arise for Sita

सा वीतशोका व्यपनीततन्द्रीशान्तज्वरा हर्षविबुद्धसत्त्वा।अशोभतार्या वदनेन शुक्ले शीतांशुना रात्रिरिवोदितेन।।5.29.8।।

sā vītaśokā vyapanītatandrī śāntajvarā harṣavibuddhasattvā |

aśobhatāryā vadaneṇa śukle śītāṃśunā rātrir ivoditena ||5.29.8||

Von Kummer befreit, die Müdigkeit vertrieben, das Fieber der Sorge beruhigt und durch Freude im Herzen erwacht, erstrahlte die edle Sītā mit aufgehelltem Antlitz—wie eine Nacht der hellen Monatshälfte, wenn der kühlstrahlende Mond aufgeht.

साshe
सा:
कर्ता (Agent/Subject)
TypeNoun
Rootतद् (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formस्त्रीलिङ्गः; प्रथमा-विभक्तिः (Nominative); एकवचनम् (Singular); सर्वनाम (pronoun)
वीतशोकाfreed from grief
वीतशोका:
कर्तृविशेषणम् (Subject-qualifier)
TypeAdjective
Rootवीत + शोक (कृदन्त/विशेषण-प्रातिपदिक; वीत = √वा/वी (धातु) से निष्पन्न ‘gone/removed’)
Formस्त्रीलिङ्गः; प्रथमा-विभक्तिः; एकवचनम्; विशेषणम् (qualifier of सा/आर्या)
व्यपनीततन्द्रीwith fatigue/drowsiness removed
व्यपनीततन्द्री:
कर्तृविशेषणम् (Subject-qualifier)
TypeAdjective
Rootव्यपनीत + तन्द्रा (कृदन्त/विशेषण-प्रातिपदिक; व्यपनीत = वि+अप+√नी (धातु) क्त-प्रत्ययान्त ‘removed’)
Formस्त्रीलिङ्गः; प्रथमा-विभक्तिः; एकवचनम्; विशेषणम्
शान्तज्वराwith fever/anguish calmed
शान्तज्वरा:
कर्तृविशेषणम् (Subject-qualifier)
TypeAdjective
Rootशान्त + ज्वर (कृदन्त/विशेषण-प्रातिपदिक; शान्त = √शम् (धातु) क्त-प्रत्ययान्त ‘calmed’)
Formस्त्रीलिङ्गः; प्रथमा-विभक्तिः; एकवचनम्; विशेषणम्
हर्षविबुद्धसत्त्वाwhose spirit/mind was awakened by joy
हर्षविबुद्धसत्त्वा:
कर्तृविशेषणम् (Subject-qualifier)
TypeAdjective
Rootहर्ष + विबुद्ध + सत्त्व (समास-प्रातिपदिक; विबुद्ध = वि+√बुध् (धातु) क्त-प्रत्ययान्त ‘awakened/illumined’)
Formस्त्रीलिङ्गः; प्रथमा-विभक्तिः; एकवचनम्; विशेषणम्; समासः = षष्ठी-तत्पुरुषः (हर्षेण विबुद्धं सत्त्वं यस्याः/यस्याḥ)
अशोभतshone / appeared beautiful
अशोभत:
क्रिया (Predicate verb)
TypeVerb
Root√शुभ् (धातु) + अङ् (लुङ्/अorist)
Formलुङ्-लकारः (Aorist); परस्मैपदम्; प्रथम-पुरुषः (3rd person); एकवचनम्; धातुः √शुभ् ‘to shine/appear beautiful’
आर्याthe noble lady
आर्या:
कर्ता (Agent/Subject; apposition to सा)
TypeNoun
Rootआर्य (प्रातिपदिक)
Formस्त्रीलिङ्गः; प्रथमा-विभक्तिः; एकवचनम्
वदनेनwith (her) face/countenance
वदनेन:
करणम् (Instrument/Means)
TypeNoun
Rootवदन (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्गः; तृतीया-विभक्तिः (Instrumental); एकवचनम्
शुक्लेin the bright (fortnight)
शुक्ले:
अधिकरणम् (Location/Time-context)
TypeAdjective
Rootशुक्ल (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्गः; सप्तमी-विभक्तिः (Locative); एकवचनम्; विशेषणम् (qualifying implied पक्षे/पक्षेऽहनि etc.)
शीतांशुनाwith the cool-rayed (moon)
शीतांशुना:
करणम् (Instrument/Means)
TypeNoun
Rootशीत + अंशु (समास-प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्गः; तृतीया-विभक्तिः; एकवचनम्; समासः = कर्मधारयः (शीतः अंशुः यस्य सः = ‘cool-rayed’, i.e., the moon)
रात्रिःnight
रात्रिः:
उपमानम् (Standard of comparison)
TypeNoun
Rootरात्रि (प्रातिपदिक)
Formस्त्रीलिङ्गः; प्रथमा-विभक्तिः; एकवचनम्
इवlike / as
इव:
उपमा-सूचक (Comparator marker)
TypeIndeclinable
Rootइव (अव्यय)
Formउपमा-अव्ययम् (comparative particle)
उदितेनrisen
उदितेन:
करण-विशेषणम् (Qualifier of instrument)
TypeAdjective
Rootउदित (कृदन्त-प्रातिपदिक; उदित = उद्+√इ (धातु) क्त-प्रत्ययान्त ‘risen’)
Formपुंलिङ्गः; तृतीया-विभक्तिः; एकवचनम्; विशेषणम् (qualifying शीतांशुना)

Revered Sita, completely relieved of grief, exhaustion gone, fears allayed, mind illumined with joy, looked charming with her countenance as a night with the Moon fully risen during the bright fortnight.ityārṣē śrīmadrāmāyaṇē vālmīkīya ādikāvyē sundarakāṇḍē ēkōnatriṅśassargaḥ৷৷Thus ends the twentyninth sarga of Sundarakanda of the holy Ramayana, the first epic compsed by sage Valmiki.

S
Sītā
C
Candra (Moon)

FAQs

Dharma is the restoration of mental balance through trust in righteousness: when one remains aligned with satya, despair is not final and serenity can return.

Sītā’s inner turmoil subsides; her appearance reflects renewed calm and confidence after auspicious encouragement in captivity.

Composure grounded in truth—Sītā’s ability to regain clarity and calm without yielding her moral integrity.