पाण्डुरेण तु सालेन परिक्षिप्तं दुरासदम्।वानरेन्द्रगृहं रम्यं महेन्द्रसदनोपमम्।।।।शुक्लैः प्रासादशिखरैः कैलासशिखरोपमैः।सर्वकामफलैर्वृक्षैः पुष्पितैरुपशोभितम्।।।।महेन्द्रदत्तैश्श्रीमद्भिर्नीलजीमूतसन्निभैः।दिव्यपुष्पफलैर्वृक्षैशीतच्छायैर्मनोरमैः।।।।हरिभिस्संवृतद्वारं बलिभिश्शस्त्रपाणिभिः।दिव्यमाल्यावृतं शुभ्रं तप्तकाञ्चनतोरणम्।।।।सुग्रीवस्य गृहं रम्यं प्रविवेश महाबलः।अवार्यमाणस्सौमित्रिर्महाभ्रमिव भास्करः।।।।
pāṇḍureṇa tu sālena parikṣiptaṃ durāsadam |
vānarendragṛhaṃ ramyaṃ mahendrasadanopamam || 4.33.14 ||
śuklaiḥ prāsādaśikharaiḥ kailāsaśikharopamaiḥ |
sarvakāmaphalair vṛkṣaiḥ puṣpitair upaśobhitam || 4.33.15 ||
mahendradattaiḥ śrīmadbhir nīlajīmūtasannibhaiḥ |
divyapuṣpaphalair vṛkṣaiḥ śītacchāyair manoramaiḥ || 4.33.16 ||
haribhis saṃvṛtadvāraṃ balibhiḥ śastrapāṇibhiḥ |
divyamālyāvṛtaṃ śubhraṃ taptakāñcanatoraṇam || 4.33.17 ||
sugrīvasya gṛhaṃ ramyaṃ praviveśa mahābalaḥ |
avāryamāṇaḥ saumitrir mahābhram iva bhāskaraḥ || 4.33.18 ||
Der bezaubernde Palast Sugrīvas, des Herrn der Vānaras, war von einer blassweißen Mauer umschlossen und schwer zu nahen, gleich Indras eigener Wohnstatt. Seine hohen, weißen Palastspitzen glichen den Gipfeln des Kailāsa, und blühende Bäume, die jede ersehnten Frucht trugen, schmückten ihn. Dort standen prächtige Bäume, als Gaben Mahendras gerühmt, dunkel wie blaues Regengewölk, beladen mit göttlichen Blüten und Früchten, dem Herzen lieb und mit kühlendem Schatten. Das Tor war von mächtigen Vānaras umringt, Waffen in der Hand; es leuchtete, mit himmlischen Girlanden umwunden, unter einem strahlenden Bogen aus glühendem Gold. In diese schöne Wohnstatt Sugrīvas trat Saumitrī (Lakṣmaṇa) ein, von großer Kraft, ungehindert—wie die Sonne, die in eine weite Wolkenbank eindringt.
The abode of Sugriva was encircled by a white rampart and unapproachable.It was enchanting like the abode of Indra. The mansion tops were like the white peaks of Kailas mountain filled with blossoming trees which could yield all kinds of fruits to suit one's taste. The trees were huge like dark clouds, cool and shady with wonderful flowers in full bloom, the riches gifted by Indra, were delightful. The entrance was guarded by mighty monkeys holding weapons in hand. It had a golden archway at the entrance decorated with wonderful garlands and strings of golden flowers. Saumitri of great prowess entered the rich abode of Sugriva just as the Sun enters huge clouds unobstructed.
Dharma is expressed as rightful kingship and protected order (rājadharma): Sugrīva’s guarded, well-appointed residence symbolizes a stable polity capable of keeping promises and supporting Rāma’s truthful mission.
Lakṣmaṇa reaches Sugrīva’s palace in Kiṣkindhā; the poet pauses to depict its fortification, beauty, and vigilant guards before describing Lakṣmaṇa’s unhindered entry.
Lakṣmaṇa’s fearless moral resolve and clarity of purpose: he advances straight into the royal seat to uphold Rāma’s cause, undeterred by splendor or security.