किष्किन्धाप्रवेशः—लक्ष्मणस्य कोपः, तारासान्त्वम्, सुग्रीवदर्शनम्
Lakshmana Enters Kishkindha: Anger, Tara’s Mediation, and Sugriva Encountered
अङ्गदस्य गृहं रम्यं मैन्दस्य द्विविधस्य च।गवयस्य गवाक्षस्य गजस्य शरभस्य च।।4.33.9।।विद्युन्मालेश्च सम्पाते स्सूर्याक्षस्य हनूमतः।वीरबाहो स्सुबाहोश्च नलस्य च महात्मनः।।4.33.10।।कुमुदस्य सुषेणस्य तारजाम्बवतोस्तथा।दधिवक्त्रस्य नीलस्य सुपाटलसुनेत्रयोः।।4.33.11।।एतेषां कपिमुख्यानां राजमार्गे महात्मनाम्।ददर्श गृहमुख्यानि महासाराणि लक्ष्मणः।।4.33.12।।
kumudasya suṣeṇasya tārajāmbavatos tathā |
dadhivaktrasya nīlasya supāṭalasunetrayoḥ || 4.33.11 ||
Ebenso sah er die Wohnsitze Kumudas und Suṣeṇas, ferner die Tārās und Jāmbavāns; die Dadhivaktras und Nīlas sowie die Supāṭalas und Sunetras.
On the royal road, Lakshmna saw beautiful homes of monkeychiefs Angada, Mainda, Dwivida, Gavaya, Gavaksha, Gaja, Sarabha, Vidyunmalin, Sampati, Suryaksha, Hanuman, Veerabahu, Subahu, the great Nala, Kumuda and Sushena. Similarly he saw the homes of Tara and Jambavan, Dadhivaktra, Nila, Supatala and Sunetra. (Tara mentioned here is a male monkey.)
Dharma is shown as collective responsibility: many leaders stand ready within an ordered kingdom, implying shared duty to protect the realm and uphold pledged alliance with Rāma.
The poet continues enumerating the principal vānaras whose prosperous homes line the royal route, situating Lakṣmaṇa within the organized capital environment.
Respect for established leadership and alliances: Lakṣmaṇa’s passage through these quarters underscores the seriousness of diplomatic and moral obligations.