Previous Verse
Next Verse

Shloka 17

पम्पादर्शनम्

Vision of Lake Pampā and the Turn toward Sugrīva

अरविन्दोत्पलवतीं पद्मसौगन्धिकायुताम्।।3.75.14।।पुष्पिताम्रवणोपेतां बर्हिणोद्घुष्टनादिताम्।तिलकैर्बीजपूरैश्च धवैश्शुक्लद्रुमैस्तथा।।3.75.15।।पुष्पितैः करवीरैश्च पुन्नागैश्च सुपुष्पितैः।मालतीकुन्दगुल्मैश्च भाण्डीरैर्निचुलैस्तथा।।3.75.16।।अशोकैस्सप्तपर्णैश्च केतकैरतिमुक्तकैः।अन्यैश्च विविधैर्वृक्षैः प्रमदामिव भूषिताम्।।3.75.17।।समीक्षमाणौ पुषपाढ्यं सर्वतो विपुलद्रुमम्।कोयष्टिकैश्चार्जुनकैश्शतपत्रैश्च कीरकैः।।3.75.18।।एतैश्चान्यैश्च विहगैर्नादितं तु वनं महत्।ततो जग्मतुरव्यग्रौ राघवौ सुसमाहितौ।।3.75.19।।तद्वनं चैव सरसः पश्यन्तै शकुनैर्युतम्।

aravindotpalavatīṁ padmasaugandhikāyutām || 3.75.14 ||

puṣpitāmravaṇopetāṁ barhiṇodghuṣṭanāditām |

tilakair bījapūraiś ca dhavaiḥ śukladrumais tathā || 3.75.15 ||

puṣpitaiḥ karavīraiś ca punnāgaiś ca supuṣpitaiḥ |

mālatīkundagulmaiś ca bhāṇḍīrair niculais tathā || 3.75.16 ||

aśokaiḥ saptaparṇaiś ca ketakair atimuktakaiḥ |

anyaiś ca vividhair vṛkṣaiḥ pramadām iva bhūṣitām || 3.75.17 ||

samīkṣamāṇau puṣpāḍhyaṁ sarvato vipuladrumam |

koyaṣṭikaiś cārjunakaiḥ śatapatraiś ca kīrakaiḥ || 3.75.18 ||

etaiś cānyaiś ca vihagair nāditaṁ tu vanaṁ mahat |

tato jagmatur avyagrau rāghavau susamāhitau || 3.75.19 ||

tad vanaṁ caiva sarasaḥ paśyantaiḥ śakunair yutam |

Sie sahen den Wald und die Gegend am See, reich an Lotos und Wasserlilien, durchdrungen vom Duft der Lotosblüten; gesäumt von blühenden Mangobäumen und widerhallend vom Ruf der Pfauen. Geschmückt war er mit Tilaka-Bäumen, Bījapūra (Zitronat), Dhava und hellrindigen Bäumen; mit Karavīra und Punnāga in voller Blüte; mit Dickichten von Mālatī und Kunda, mit Bhāṇḍīra und Nicula; mit Aśoka, Saptaparṇa, Ketaka und Atimuktaka und vielen anderen mannigfaltigen Bäumen—wie eine Frau, von allen Seiten geziert. Während die beiden Rāghavas diesen blütenreichen Wald betrachteten, weit und voller mächtiger Bäume, erklang er von den Stimmen vieler Vögel—Koyaṣṭika, Vögel bei Arjuna-Bäumen, Śatapatra, Papageien und andere. Dann zogen Rāma und Lakṣmaṇa, ruhig und unangefochten, weiter und schauten noch immer auf Wald und See, erfüllt von Vögeln.

अशोकैःwith aśoka trees
अशोकैः:
करण (Karaṇa/Instrument)
TypeNoun
Rootअशोक (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग (Masculine), तृतीया-विभक्ति (Instrumental/3rd), बहुवचन (Plural)
सप्तपर्णैःwith saptaparṇa trees
सप्तपर्णैः:
करण (Karaṇa/Instrument)
TypeNoun
Rootसप्त + पर्ण (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग (Masculine), तृतीया-विभक्ति (Instrumental/3rd), बहुवचन (Plural); समासः संख्यापूर्वपद-तत्पुरुष (numeral-determinative)
and
:
समुच्चय (coordination)
TypeIndeclinable
Rootच (अव्यय)
Formसमुच्चय-अव्यय (conjunction)
केतकैःwith ketaka plants/trees
केतकैः:
करण (Karaṇa/Instrument)
TypeNoun
Rootकेतक (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग (Masculine), तृतीया-विभक्ति (Instrumental/3rd), बहुवचन (Plural)
अतिमुक्तकैःwith atimuktaka plants
अतिमुक्तकैः:
करण (Karaṇa/Instrument)
TypeNoun
Rootअतिमुक्तक (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग (Masculine), तृतीया-विभक्ति (Instrumental/3rd), बहुवचन (Plural)
अन्यैःwith other
अन्यैः:
करण (Karaṇa/Instrument)
TypeAdjective
Rootअन्य (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग (Masculine), तृतीया-विभक्ति (Instrumental/3rd), बहुवचन (Plural); विशेषण (adjective) वृक्षैः इत्यस्य
and
:
समुच्चय (coordination)
TypeIndeclinable
Rootच (अव्यय)
Formसमुच्चय-अव्यय (conjunction)
विविधैःvarious
विविधैः:
करण (Karaṇa/Instrument)
TypeAdjective
Rootविविध (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग (Masculine), तृतीया-विभक्ति (Instrumental/3rd), बहुवचन (Plural); विशेषण (adjective) वृक्षैः इत्यस्य
वृक्षैःwith trees
वृक्षैः:
करण (Karaṇa/Instrument)
TypeNoun
Rootवृक्ष (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग (Masculine), तृतीया-विभक्ति (Instrumental/3rd), बहुवचन (Plural)
प्रमदाम्a woman
प्रमदाम्:
उपमान (Upamāna/standard of comparison)
TypeNoun
Rootप्रमदा (प्रातिपदिक)
Formस्त्रीलिङ्ग (Feminine), द्वितीया-विभक्ति (Accusative/2nd), एकवचन (Singular)
इवlike
इव:
उपमा-सम्बन्ध (comparative marker)
TypeIndeclinable
Rootइव (अव्यय)
Formउपमा-अव्यय (comparative particle)
भूषिताम्adorned
भूषिताम्:
कर्म (Karma/Object)
TypeAdjective
Rootभूष् (धातु) + क्त (कृदन्त-प्रत्यय)
Formकृदन्तः क्त-प्रत्ययान्त (past passive participle); स्त्रीलिङ्ग (Feminine), द्वितीया-विभक्ति (Accusative/2nd), एकवचन (Singular); कर्मणि प्रयोगार्थ (passive sense), विशेषण (qualifier) वनम्/पम्पाम् इत्यादेः (contextual)

Lake Pampa was filled with red lotuses and their fragrance.The bank was lined with blossoming mango trees and trees of several kinds like tilaka trees with fruits full of seeds like citron, dhava trees, white trees in bloom, karavira trees loaded with flowers, punnaga trees, clusters of jasmine and kunda shrubs, fig trees, so also reeds, ashoka trees, atimuktaka creepors and several other trees looking like women adorned all over. Rama and Lakshmana passed by, glancing at them. There were other trees full of flowers, huge trees, koyashtika trees with reed. Different kinds of birds such as peacocks, parrots, dwelling in the forest were screaming aloud. Looking at all these in that forest Rama and Lakshmana passed by undisturbed with a composed mind.

R
Rāma
L
Lakṣmaṇa
R
Rāghavau
A
aravinda
U
utpala
P
padma
Ā
āmra
B
barhiṇa
T
tilaka
B
bījapūra
D
dhava
K
karavīra
P
punnāga
M
mālatī
K
kunda
B
bhāṇḍīra
N
nicula
A
aśoka
S
saptaparṇa
K
ketaka
A
atimuktaka
K
koyaṣṭika
Ś
śatapatra
K
kīraka
V
vana
S
sarasaḥ

FAQs

By showing Rāma and Lakṣmaṇa moving through exile with steadiness (avyagra, susamāhita), the verse highlights dharma as inner discipline—remaining composed and dutiful even amid hardship, without being shaken by external conditions.

Satya appears indirectly through consistency of conduct: Rāma’s truthful commitment to his exile and obligations is mirrored in his calm, unwavering mind as he observes the forest; his actions align with his accepted word and duty.