Previous Verse
Next Verse

Shloka 5

रावणस्य सीताप्रलोभनम्

Ravana’s Attempt to Allure Sita

अश्रुपूर्णमुखीं दीनां शोकभाराभिपीडिताम्।वायुवेगैरिवाक्रान्तां मज्जन्तीं नावमर्णवे।।3.55.4।।मृगयूथपरिभ्रष्टां मृगीं श्वभिरिवावृताम्।अधोमुखमुखीं सीतामभ्येत्य च निशाचरः।।3.55.5।।तां तु शोकपरां दीनामवशां राक्षसाधिपः।स बलाद्दर्शयामास गृहं देवगृहोपमम्।।3.55.6।।

mṛgayūthaparibhraṣṭāṃ mṛgīṃ śvabhir ivāvṛtām |

adhomukhamukhīṃ sītām abhyetya ca niśācaraḥ || 3.55.5 ||

Als der nächtliche Streifer Rāvaṇa sich Sītā näherte, die das Gesicht gesenkt hielt, war es, als umringten Hunde eine Hirschkuh, die von ihrer Herde getrennt ist.

harmyaprāsādasambādhamcrowded with mansions and palaces
harmyaprāsādasambādham:
Karma (कर्म/object qualifier)
TypeAdjective
Rootharmya + prāsāda + sambādha (प्रातिपदिक; हर्म्य + प्रासाद + सम्बाध)
Formतत्पुरुष-समास (हर्म्यप्रासादैः सम्बाधम् = crowded with mansions and palaces); नपुंसकलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन; 'gṛham' (पूर्वश्लोकात्) विशेषण
strīsahasraniṣevitamserved by thousands of women
strīsahasraniṣevitam:
Karma (कर्म/object qualifier)
TypeAdjective
Rootstrī + sahasra + niṣevita (प्रातिपदिक; स्त्री + सहस्र + निषेवित)
Formतत्पुरुष-समास (स्त्रीसहस्रेण निषेवितम् = attended by a thousand women); नपुंसकलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन
nānāpakṣigaṇaiḥby various flocks of birds
nānāpakṣigaṇaiḥ:
Karaṇa (करण/instrument/association)
TypeNoun
Rootnānā + pakṣi + gaṇa (प्रातिपदिक; नाना + पक्षि + गण)
Formतत्पुरुष-समास (नानाविधैः पक्षिगणैः = by various flocks of birds); पुल्लिङ्ग, तृतीया, बहुवचन
juṣṭamfrequented/adorned
juṣṭam:
Karma (कर्म/object qualifier)
TypeAdjective
Rootjuṣ (धातु) + kta (कृत् प्रत्यय)
Formकृदन्त (past passive participle, क्त); नपुंसकलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन; 'gṛham' विशेषण
nānāratnasamanvitamstudded with many kinds of gems
nānāratnasamanvitam:
Karma (कर्म/object qualifier)
TypeAdjective
Rootnānā + ratna + samanvita (प्रातिपदिक; नाना + रत्न + समन्वित)
Formतत्पुरुष-समास (नानारत्नैः समन्वितम् = endowed with various gems); नपुंसकलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन
dāntakaiḥwith ivory (ornaments)
dāntakaiḥ:
Karaṇa (करण/instrument/means)
TypeNoun
Rootdāntaka (प्रातिपदिक)
Formपुल्लिङ्ग, तृतीया, बहुवचन; दन्त-निर्मित (ivory-made)
tāpanīyaiḥwith gold
tāpanīyaiḥ:
Karaṇa (करण)
TypeNoun
Roottāpanīya (प्रातिपदिक)
Formपुल्लिङ्ग, तृतीया, बहुवचन; 'golden' (made of refined gold)
caand
ca:
Sambandha (सम्बन्ध/connector)
TypeIndeclinable
Rootca (अव्यय)
Formसमुच्चयबोधक-अव्यय
sphāṭikaiḥwith crystal
sphāṭikaiḥ:
Karaṇa (करण)
TypeNoun
Rootsphāṭika (प्रातिपदिक)
Formपुल्लिङ्ग, तृतीया, बहुवचन
rājataiḥwith silver
rājataiḥ:
Karaṇa (करण)
TypeNoun
Rootrājata (प्रातिपदिक)
Formपुल्लिङ्ग, तृतीया, बहुवचन
apialso
api:
Sambandha (सम्बन्ध/particle)
TypeIndeclinable
Rootapi (अव्यय)
Formसमुच्चय/अपि-कारक-अव्यय (also/even)
vajravaiḍūryacitraiḥvariegated with diamond and vaidūrya
vajravaiḍūryacitraiḥ:
Karaṇa (करण; qualifier of stambhaiḥ)
TypeAdjective
Rootvajra + vaiḍūrya + citra (प्रातिपदिक; वज्र + वैडूर्य + चित्र)
Formतत्पुरुष-समास (वज्रवैडूर्यैः चित्रैः = variegated with diamond and vaidūrya); पुल्लिङ्ग, तृतीया, बहुवचन; 'stambhaiḥ' विशेषण
caand
ca:
Sambandha (सम्बन्ध/connector)
TypeIndeclinable
Rootca (अव्यय)
Formसमुच्चयबोधक-अव्यय
stambhaiḥwith pillars
stambhaiḥ:
Karaṇa (करण/instrument/with)
TypeNoun
Rootstambha (प्रातिपदिक)
Formपुल्लिङ्ग, तृतीया, बहुवचन
dṛṣṭimanoharaiḥdelightful to behold
dṛṣṭimanoharaiḥ:
Karaṇa (करण; qualifier of stambhaiḥ)
TypeAdjective
Rootdṛṣṭi + manohara (प्रातिपदिक; दृष्टि + मनोहर)
Formतत्पुरुष-समास (दृष्टिं मनोहरन्ति = pleasing to the sight); पुल्लिङ्ग, तृतीया, बहुवचन; 'stambhaiḥ' विशेषण

The demon Ravana forcibly took Sita, her face full of tears, to show her his heavenlike home. Inflicted with grief she looked wretched. She resembled a female deer hounded out of the herd. With her head bent in grief, she looked pathetic like one not under her control, like a boat sinking under the sea driven by the wind.

S
Sītā
R
Rāvaṇa

FAQs

Dharma rejects the strong preying upon the vulnerable. The deer-and-hounds simile frames coercion as morally predatory and socially illegitimate.

Rāvaṇa draws near to the captive Sītā, who is overwhelmed and downcast after the abduction.

Sītā’s modesty and self-restraint (downcast face) reflect dignity even under threat, a mark of steadfast character.