Adhyaya 62 — The Fire-God Enters the Brahmin Youth; Varuthini’s Love-Sickness and Kali’s Disguise
सा तं दृष्ट्वा वरारोहा किञ्चिदुत्फुल्ललोचना ।
समेत्य प्राह तन्वङ्गी प्रसीदेति पुनः पुनः ॥
sā taṃ dṛṣṭvā varārohā kiñcid utphulla-locanā | sametya prāha tanvaṅgī prasīdeti punaḥ punaḥ ||
Als sie ihn sah, trat die schönhüftige Frau, deren Augen leicht aufleuchteten, näher und sprach — schlank an Gliedern — immer wieder: „Sei mir gnädig.“