Adhyaya 37 — Alarka’s Crisis and the Teaching on Non-Attachment (Madālasa’s Instruction Recalled)
मनस्यवस्थितं दुःखं सुखं वा मानसञ्च यत् ।
यतस्ततो न मे दुःखं सुखं वा न ह्यहं मनः ॥
manasy avasthitaṃ duḥkhaṃ sukhaṃ vā mānasañ ca yat | yatas tato na me duḥkhaṃ sukhaṃ vā na hy ahaṃ manaḥ ||
Schmerz oder Freude und alles Geistige verweilt im Geist. Darum ist es nicht mein—weder Schmerz noch Freude—denn ich bin nicht der Geist.