Udyoga-parva Adhyāya 47 — Arjuna’s Deterrent Declaration
Sañjaya’s Report
“असुरोंका प्राग्ज्योतिषपुर नामसे प्रसिद्ध एक भयंकर किला था, जो शत्रुओंके लिये सर्वथा अजेय था। वहाँ भूमिपुत्र महाबली नरकासुर निवास करता था, जिसने देवमाता अदितिके सुन्दर मणिमय कुण्डल हर लिये थे ।।
sañjaya uvāca | asurāṇāṃ prāgjyotiṣapuraṃ nāma prasiddhaṃ bhayaṅkaraṃ kila durgaṃ āsīt, yat śatrūṇāṃ sarvathā ajeyam āsīt | tatra bhūmiputraḥ mahābalī narakāsuraḥ nivāsam akarot, yena devamātur aditeḥ sundare maṇimaye kuṇḍale apahṛte | na taṃ devāḥ saha śakreṇa śekuḥ samāgatā yudhi mṛtyor abhītāḥ | dṛṣṭvā ca taṃ vikramaṃ keśavasya balaṃ tathaivāstram avāraṇīyam, dayāluṃ ca duṣṭadamanakāriṇīṃ ca tasya prakṛtiṃ jñātvā, tenaiva pūrvoktasya taskarasya narakāsurasya vadhaṃ prārthayām āsuḥ | tataḥ sarvakāryasiddhau samarthaḥ bhagavān śrīkṛṣṇaḥ tad duṣkaraṃ karma paripūrayituṃ pratijagrāha |
Sañjaya sprach: „Es gab eine schreckliche Festung der Asuras, berühmt unter dem Namen Prāgjyotiṣa, für Feinde gänzlich uneinnehmbar. Dort wohnte der erdgeborene, überaus mächtige Narakāsura, der die schönen, mit Edelsteinen besetzten Ohrringe der Aditi, der Mutter der Götter, geraubt hatte. Die Götter, selbst wenn sie sich mit Indra versammelten und den Tod nicht fürchteten, vermochten ihn im Kampf nicht zu bezwingen. Als sie Keśavas unwiderstehliche Kraft, seinen Heldenmut und seine unaufhaltsamen Waffen sahen—und seine mitleidige Natur kannten, die doch die Bösen niederzwingt—baten sie ihn, jenen Räuber Narakāsura zu töten. Da nahm Śrī Kṛṣṇa, der jedes Vorhaben zum Gelingen führen kann, die Aufgabe an, dieses schwere Werk zu vollbringen.“
संजय उवाच
When injustice becomes entrenched and ordinary power fails, dharma is upheld by seeking rightful, capable protection: compassion must be paired with the strength to restrain and punish the wicked, restoring what was unlawfully taken.
Sanjaya describes Narakāsura’s invincible fortress at Prāgjyotiṣa and his theft of Aditi’s jewel earrings. The gods, even with Indra, cannot defeat him, so they appeal to Kṛṣṇa, recognizing his irresistible prowess and righteous nature; Kṛṣṇa accepts the difficult mission to kill Narakāsura.