अदारा-नीति
Crisis Composure) and ‘Jaya’ Śravaṇa (Morale-Instruction
पुत्र बोला--माँ! मेरे पास न तो खजाना है और न सहायता करनेवाले सैनिक ही हैं, फिर मुझे विजयरूप अभीष्टकी सिद्धि कैसे प्राप्त होगी? अपनी इस दारुण अवस्थाके विषयमें स्वयं ही विचार करके मैंने राज्यकी ओरसे अपना अनुराग उसी प्रकार दूर हटा लिया है, जैसे स्वर्गकी ओरसे पापीका भाव हट जाता है। क्या तू ऐसा कोई उपाय देख रही है, जिससे मैं विजय पा सकूँ ।। तन्मे परिणततप्रज्ञे सम्यक् प्रब्रूहि पृच्छते । करिष्यामि हि तत् सर्व यथावदनुशासनम्,परिपक्व बुद्धिवाली माँ! मेरे इस प्रश्नके अनुसार तू कोई उत्तम उपाय बता दे। मैं तेरे सम्पूर्ण आदेशोंका यथोचित रीतिसे पालन करूँगा
putra uvāca—mātā! mama na kośo 'sti na ca sahāyakā yodhāḥ; kathaṃ nu me vijayarūpābhīṣṭasiddhir bhaviṣyati? svayam eva cāsyāṃ dāruṇāyāṃ daśāyāṃ vicārya rājye mayā sneho 'pahṛtaḥ, yathā svargāt pāpinasya bhāvaḥ. kiṃ nu tvam upāyaṃ paśyasi yena vijayaṃ labheya? tan me pariṇataprajñe samyak prabrūhi pṛcchate; kariṣyāmi hi tat sarvaṃ yathāvad anuśāsanam.
Der Sohn sprach: „Mutter, ich habe weder Schatzkammer noch Truppen, die mir beistehen; wie sollte ich da das ersehnte Gelingen, den Sieg, erlangen? Indem ich meine harte Lage erwog, habe ich meine Neigung zum Königtum zurückgezogen, wie ein Sünder sein Verlangen vom Himmel abwendet. Siehst du irgendein Mittel, damit ich siegen kann? O Mutter von gereifter Einsicht, sage es mir klar, da ich dich frage; ich werde all deine Weisungen genau so ausführen, wie es sich gehört.“
पुत्र उवाच