Previous Verse
Next Verse

Shloka 39

Svargārohaṇa-parva Adhyāya 5 — Karmaphala-Nirdeśa and Phalāśruti (कर्मफलनिर्देशः फलश्रुतिश्च)

कीर्ति प्रथणता लोके पाण्डवानां महात्मनाम्‌ | अन्‍्येषां क्षत्रियाणां च भूरिद्रविणतेजसाम्‌,सर्वज्ञ, विधिविधानके ज्ञाता, धर्मज्ञ, साधु, इन्द्रियातीत ज्ञानसे सम्पन्न, शुद्ध, तपके प्रभावसे पवित्र अन्तःकरणवाले, ऐश्वर्यसम्पन्न, सांख्य एवं योगके विद्वान्‌ तथा अनेक शास्त्रोंके पारदर्शी मुनिवर व्यासजीने दिव्य दृष्टिसे देखकर महात्मा पाण्डवों तथा अन्य प्रचुर धनसम्पन्न महातेजस्वी राजाओंकी कीर्तिका प्रसार करनेके लिये इस इतिहासकी रचना की है

kīrti-prathanatā loke pāṇḍavānāṃ mahātmanām | anyeṣāṃ kṣatriyāṇāṃ ca bhūri-draviṇa-tejasām | sarvajñaḥ vidhi-vidhānake jñātā dharmajñaḥ sādhuḥ indriyātīta-jñāna-sampannaḥ śuddhaḥ tapaḥ-prabhāvena pavitrāntaḥkaraṇavān aiśvarya-sampannaḥ sāṅkhya-yoga-vidvān tathā aneka-śāstra-pāradarśī munivaraḥ vyāsaḥ divya-dṛṣṭyā dṛṣṭvā mahātmā-pāṇḍavān anyāṃś ca pracura-dhana-sampannān mahātejasvinaḥ rājñaḥ kīrti-prasāraṇāya asya itihāsasya racanāṃ cakāra

Vaiśaṃpāyana sprach: „Damit sich der Ruhm der großherzigen Pāṇḍavas — und der anderer Kṣatriya-Könige, reich an Gütern und strahlend an Kraft — in der Welt verbreite, schaute der Weise Vyāsa, allwissend, kundig in den Satzungen des heiligen Gesetzes und im rechten Verfahren, Kenner des Dharma und wahrer Heiliger, begabt mit Wissen jenseits der Sinne, rein, im Innersten durch die Macht der Askese geläutert, von geistlicher Hoheit erfüllt, bewandert in Sāṅkhya und Yoga und tief vertraut mit vielen Śāstras, alles mit göttlichem Blick und verfasste diese Geschichte.“

कीर्तिःfame, renown
कीर्तिः:
Karta
TypeNoun
Rootकीर्ति
FormFeminine, Nominative, Singular
प्रथणताspreading, expansion
प्रथणता:
Karta
TypeNoun
Rootप्रथणता
FormFeminine, Nominative, Singular
लोकेin the world
लोके:
Adhikarana
TypeNoun
Rootलोक
FormMasculine, Locative, Singular
पाण्डवानाम्of the Pāṇḍavas
पाण्डवानाम्:
Adhikarana
TypeNoun
Rootपाण्डव
FormMasculine, Genitive, Plural
महात्मनाम्of the great-souled
महात्मनाम्:
Adhikarana
TypeAdjective
Rootमहात्मन्
FormMasculine, Genitive, Plural
अन्येषाम्of others
अन्येषाम्:
Adhikarana
TypeAdjective
Rootअन्य
FormMasculine, Genitive, Plural
क्षत्रियाणाम्of kṣatriyas, warriors
क्षत्रियाणाम्:
Adhikarana
TypeNoun
Rootक्षत्रिय
FormMasculine, Genitive, Plural
and
:
TypeIndeclinable
Root
भूरि-द्रविण-तेजसाम्of those having abundant wealth and splendor
भूरि-द्रविण-तेजसाम्:
Adhikarana
TypeAdjective
Rootभूरि-द्रविण-तेजस्
FormMasculine, Genitive, Plural

वैशम्पायन उवाच

V
Vaiśaṃpāyana
V
Vyāsa
P
Pāṇḍavas
K
kṣatriya kings (other rulers)

Educational Q&A

The verse frames the Mahābhārata as an itihāsa composed to preserve and spread exemplary fame rooted in dharma: noble conduct, rightful kingship, and the ethical weight of actions are made memorable through narrative, guided by Vyāsa’s purified insight and śāstric mastery.

Vaiśaṃpāyana explains why the epic was composed: Vyāsa, endowed with divine sight and spiritual authority, created this history so that the renown of the Pāṇḍavas and other powerful kings would be known widely in the world.