Previous Verse
Next Verse

Shloka 78

Adhyāya 166: Kṛtaghna-doṣa (कृतघ्नदोषः) — the fault of ingratitude and the limits of expiation

एवमेतत्‌ समुद्दिष्टं प्रायश्षित्तं सनातनम्‌ । ब्राह्मणस्य विशेषण यदज्ञानेन सम्भवेत्‌,इस प्रकार यह सनातन प्रायश्रित्त सबके लिये बताया गया है। ब्राह्मणके लिये इसका विशेषरूपसे विधान है। अनजानमें जो पाप बन जाय, उसीके लिये प्रायश्चित्त है

evam etat samuddiṣṭaṃ prāyaścittaṃ sanātanam | brāhmaṇasya viśeṣeṇa yad ajñānena sambhavet ||

Bhīṣma sprach: „So ist diese uralte Sühne dargelegt worden. Für einen Brāhmaṇa ist sie mit besonderem Nachdruck vorgeschrieben; denn Sühne gilt für die Sünde, die aus Unwissenheit entstehen kann—für einen unbeabsichtigten Fehltritt, nicht für bewusst begangenes Unrecht.“

एवम्thus, in this manner
एवम्:
TypeIndeclinable
Rootएवम्
एतत्this
एतत्:
Karta
TypePronoun
Rootएतद्
Formneuter, nominative, singular
समुद्दिष्टम्has been prescribed/indicated
समुद्दिष्टम्:
TypeVerb
Rootसमुदिश्
Formक्त (past passive participle), neuter, nominative, singular, passive (participial)
प्रायश्चित्तम्expiation, penance
प्रायश्चित्तम्:
TypeNoun
Rootप्रायश्चित्त
Formneuter, nominative, singular
सनातनम्eternal, ancient
सनातनम्:
TypeAdjective
Rootसनातन
Formneuter, nominative, singular
ब्राह्मणस्यof a Brahmin
ब्राह्मणस्य:
TypeNoun
Rootब्राह्मण
Formmasculine, genitive, singular
विशेषेणespecially, particularly
विशेषेण:
TypeIndeclinable
Rootविशेष
यत्which/that (relative)
यत्:
TypePronoun
Rootयद्
Formneuter, nominative/accusative, singular
अज्ञानेनthrough ignorance, unknowingly
अज्ञानेन:
Karana
TypeNoun
Rootअज्ञान
Formneuter, instrumental, singular
सम्भवेत्may occur/arise
सम्भवेत्:
TypeVerb
Rootसम् + भू
Formविधिलिङ् (optative), potential, 3rd, singular, parasmaipada

भीष्म उवाच

B
Bhīṣma
B
Brāhmaṇa